Två vallokalsundersökningar som offentliggjordes efter det att vallokalerna hade stängts gav borgerlige Basescu omkring 33 procent av rösterna, medan Geoana fick knappt 32 procent.

Det var något sämre för Basescu än han fått i opinionsmätningarna före valet, och något bättre resultat än väntat för Geoana.

Det är därmed en öppen fråga hur det går i avgörandets stund den 6 december. Opinionsmätningar som utgått från att dessa två ska mötas igen har gett utmanaren Geoana ett övertag, men så litet att det legat inom felmarginalen.

Presidentvalet var det första sedan Rumänien gick med i EU 2007, och hölls under brinnande politisk och ekonomisk kris. Den första uppgiften för den nye presidenten blir att utse en premiärminister som kan ge landet en arbetsduglig regering. I sex veckor har Rumänien styrts av en expeditionsministär.

Rumäniens ekonomi väntas krympa åtta procent i år. I mars utlovade Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och EU ett stödpaket på 20 miljarder euro.

I gengäld skulle statens utgifter skäras ned kraftigt. Utan en fungerande regering kan inte Rumänien uppfylla sina åtaganden, och medan utbetalningarna är frysta fördjupas krisen.

Många rumäner är besvikna på sina politiker, och valdeltagandet har sjunkit stadigt sedan diktatorn Nicolae Ceausescus fall 1989.

Bland studenter i Bukarest som AFP talat med är frustrationen stor, trots att dessa ungdomar inte själva upplevt annat än ett liv i ett demokratiskt samhälle.

– Vi behöver någon som företräder folket, som vet vad folket behöver, och det vi inte behöver mer av är korruption, säger juridikstudenten Sandra.

Den 26-årige geografistudenten Ionel befarar att det kommer att ta generationer, tiotals år, innan mentaliteten i landet har ändrats.

– I dag finns korruptionen överallt, inom hälsovården, i utbildningen, bland de statsanställda och på högre nivå också, säger Ionel.