En oenig telekommyndighet, FCC, i USA har gett lagar om teknisk likabehandling på nätet tummen upp. Reglerna gäller inte all trafik men förespråkare av nätneutralitet har vunnit en liten seger. Från den andra ringhörnan har protesterna inte dröjt.
Reglerad nätneutralitet, teknisk likabehandling av alla sidor och användare på internet, väcker ont blod i USA. Frågan splittrade telekommyndigheten FCC, som till slut valde att stödja det omstridda lagförslaget på tisdagen. Det innebär bland annat att telekomföretag inte får stänga laglig nättrafik. Samtidigt tillåter reglerna att företagen "inom rimliga gränser" styr sina nät.
FCC:s chef Julius Genachowski sade att förslaget är en välavvägd kompromiss.
– På många sätt handlar det om att värna friheten och öppenheten som fungerat i många år, sade han.
Genachowski verkar något ensam om att vara nöjd. De föreslagna lagarna har kritiserats för kryphål — bland annat gäller de inte mobila tjänster utan bara fast bredband.
Debatten är tydligt uppdelad i två läger, ena sidan vill se en långtgående reglering för att begränsa hur företag styr internettrafik — den andra sidan menar att det är företagens rätt att kontrollera sina tjänster.
Senatorn Al Franken skrev i en debattartikel i nättidningen The Huffington Post att lagförslaget är viktigt men tandlöst. Franken fördömer också att "betald prioritering" blir tillåten även för fasta abonnemang. Det innebär att operatörerna kan ge tjänster de gillar, till exempel det egna företagets telefoni, företräde i näten.
"Föreställ er att stora företag kan bestämma vem som vinner eller förlorar på nätet", skriver Franken.
"Internet, som vi känner det, skulle upphöra att existera".
De upprörda protesterna från kritikerna lät inte vänta på sig. Telekomföretaget Verizon, som hårt kritiserat lagförslaget tidigare, sade att reglerna skadar konsumenterna och landet. Republikanskt kongressfolk lovade att göra sitt yttersta för att skrota de nya lagarna. Men det kräver stöd av senatens demokrater och president Barack Obama, uttalat positiv om reglering, har vetorätt.
– Eftersom tekniken och marknaden fortsätter att utvecklas snabbt är det min regerings uppgift att vara vaksam och se till att innovationen får blomstra, att konsumenter skyddas från övergrepp och att internets demokratiska anda bibehålls intakt, sade han inför beslutet.