Det stundar 60-årsjubileum för försvarsalliansen Nato, vilket ska uppmärksammas vid ett toppmöte i Strasbourg och Kiel på fredag och lördag. Demonstrationer väntas och den amerikanske presidenten Barack Obama deltar i sitt första Natotoppmöte, samtidigt som Frankrike åter meddelat att det fullt ut deltar i Natos militära samarbete.
Men i Natolandet Danmark riktas blickarna mot punkten på dagordningen där Natos näste generalsekreterare väntas utnämnas. Efter en lång tid av rykten är nämligen sannolikheten hög att det blir den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen.
Den enda tveksamheten som kvarstår - utnämningen måste godkännas av alla Natos 26 medlemsländer - är Turkiets välsignelse.
Landet stör sig bland annat på att Anders Fogh Rasmussen inte agerade, i turkiska ögon, tillräckligt resolut när tidningen Jyllands-Posten publicerade karikatyrer av profeten Muhammed.
Dessutom tycker inte Turkiet om att Danmark tillhör de mindre entusiastiska länderna för ett turkiskt EU-medlemskap. Turkiet ogillar också att Danmark tillåter kurdiska tevesändningar som enligt Turkiet har kopplingar till den terroriststämplade organisationen PKK.
Men Natos mäktigaste land, USA, står bakom Anders Fogh Rasmussen, liksom Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
Inför utnämningen satte USA upp ett antal kriterier för den nye Natochefen. Till önskemålen hör att rollen bör stärkas och att generalsekreteraren därför bör vara en tidigare stats- eller regeringschef, något som den avgående generalsekreteraren Jaap de Hoop Scheffer, från Nederländerna, inte lever upp till.
– Det talar för Fogh, säger en källa med insyn i Nato.
Andra namn som har cikulerat är kanadensiske försvarsministern Peter Mackay, den polske utrikesministern Radek Sikorksi och den norske utrikesministern Jonas Gahr Støre. Men posten går traditionellt till en europé vilket minskar Mackays chanser, och Sikorksi anses numera avförd.
Det anses för tidigt med en östeuropé på posten, vilket skulle kunna reta upp Ryssland, ett land som Nato försöker förbättra relationerna med efter en frostig period. Samtidigt har Støre sagt att han inte är intresserad.
USA:s vurm för trebarnsfadern Fogh Rasmussen grundar sig till stor del på att Danmark under hans tid som statsminister, sedan 2001, inte bara sänt trupper till Afghanistan utan också till Irak. Fogh Rasmussen gjorde sig känd som en av den förre amerikanske presidenten George W Bushs närmaste europeiska vänner.
Själv har 56-årige Anders Fogh Rasmussen hela tiden vägrat att kommentera spekulationerna.
Men trots tystnaden finns det inrikespolitiska tecken på att han är tillfrågad. Danska medier har rapporterat att kronprinsen i Anders Fogh Rasmussens liberala parti Venstre, finansminister Lars Løkke Rasmussen, förbereder sig för att kliva upp på statsministertronen. Han lär ha köpt tio nya kostymer och skjortor för att smidigt kunna klä i rollen.
Från Turkiet har signalerna varit blandade på senare tid. Den turkiske presidenten Abdullah Gül sade i fredags att Turkiet inte har något emot Fogh Rasmussen som generalsekreterare. Samtidigt sade den turkiske premiärministern Tayyip Erdogan i en teveintevju att han fått telefonsamtal från ledare i muslimska länder som vill att Turkiet ska lägga in sitt veto mot Rasmussen.
Om Rasmussen blir ny generalsekreterare hamnar han mitt i en intensiv period där operationen i Afghanistan intensifieras och flera länder, Ukraina, Georgien och Makedonien, knackar på dörren för medlemskap.