Natochefen och förre danske statsministern Anders Fogh Rasmussen är arkitekten bakom alliansens nya strategi, som ska gälla tio år framåt. Arbetet har pågått en längre tid och det mesta är väl förankrat hos USA:s president Barack Obama och de andra stats- och regeringscheferna som anländer till Lissabon på fredagen.

Fogh Rasmussen kallar den nya inriktningen för 3.0.

– 1.0 var kalla krigets Nato, 2.0 var perioden efter kalla kriget. Båda faserna var rätt framgångsrika, men nu står vi inför att skapa det 21:a århundradets Nato, sade Fogh Rasmussen inför mötet.

Det måste vara ett Nato som både kan försvara sitt eget territorium och delta i internationella operationer, en allians som bidrar till att kärnvapnen i världen blir färre samtidigt som kärnvapen fortfarande ska användas i avskräckande syfte och dessutom måste Nato kunna försvara sig mot nya hot som it- och robotangrepp.

Just robotförsvar kommer att bli en stor fråga på mötet, både internt och i förhandlingar med forna ärkefienden Ryssland.

Borta är tanken på att bygga robotsköldar i Polen och Tjeckien, vilket Ryssland protesterade häftigt emot när det var aktuellt. Nu är förhoppningen att Nato och den ryske presidenten Dmitrij Medvedev på lördag kan komma överens om ett samarbete, även om innehållet behöver filas vidare på. Att samarbeta om en robotsköld med Ryssland har fördelen att hela systemet får större räckvidd, men också att Nato då definitivt kan visa att det inte riktas mot Ryssland.

Det framtida robotförsvaret har också orsakat internt bråk i Nato. Trots att alla tänker på Iran som det stora hotet, särskilt om robotarna utrustas med kärnvapen, kommer inte landet att nämnas vid namn i det dokument som ska antas. Turkiet har tryckt på hårt för att inte peka ut Iran. Det skulle bara öka risken för ett angrepp och dessutom försvåra politiska kontakter, är argumentet.

Nato-länder som gärna hade velat peka ut en konkret fiende för att kunna motivera dyra investeringar i missilförsvar har fått vika sig.

En del av mötet kommer att ägnas åt Afghanistan och den insats som Nato leder där. Även Sverige deltar med soldater i Isaf-styrkan och statsminister Fredrik Reinfeldt, utrikesminister Carl Bildt och försvarsminister Sten Tolgfors representerar den svenska regeringen på mötet.

Den militära insatsen kommer att trappas ned till 2014, i den takt som säkerhetsläget tillåter. Tanken är att Afghanistan självt ska ta över ansvaret i provins efter provins. Men Nato tänker inte lämna landet 2014. Ett avtal ska undertecknas mellan Afghanistan och Nato i Lissabon som garanterar fortsatt närvaro, men i form av utbildare och stöd för det afghanska samhället. Är det en sak som Nato lärt sig i Afghanistan är det att det inte går att lösa alla konflikter militärt. Även civil krishantering behövs.