Den internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder öppnar för att Natotrupper kan gå in och gripa Muammar Khaddafi. Men frågan är om en sådan insats är värd priset. ”Det skulle kunna skapa en politisk strid med Ryssland, Kina och en del länder i tredje världen”, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt vid Försvarshögskolan.
I och med arresteringsordern har alla stater rätt att gripa Libyens ledare. Däremot är det bara de som står bakom brottmålsdomstolen i Haag som har en skyldighet att agera. Också de libyska rebellerna kan gripa Khaddafi och föra honom till Haag, säger Ove Bring.
Har Nato mandat att gripa Khaddafi?
– Man kan tolka FN-resolution 1973, om insatserna mot Libyen, som att Nato kan göra det. Det vore ju inte att ockupera landet. Om man skickar in marktrupper och griper Khaddafi kan det ses som att detta bidrar till att skydda civilbefolkningen, vilket resolutionen syftar till.
– Men en sådan insats kan vålla politisk strid. Ryssland och Kina och flera afrikanska länder i tredje världen kan vända sig emot en sådan tolkning och då riskerar enigheten bakom insatsen i Libyen att spricka.
Om Khaddafi skulle försöka bege sig utomlands riskerar han också att utlämnas till Haag. Det har talats om att den libyske ledaren kan tänka sig att ge sig av till Syrien eller Vitryssland, dit en av hans släktingar sägs ha tagit sig. Men hittills har Khaddafi framhärdat och sagt att han aldrig kommer att lämna Libyen.
– Frågan är också om han vågar lita på Vitryssland, säger Ove Bring.
– Jag tror nog att han stannar kvar i Libyen.
Vad betyder häktningsordern för Khaddafis ställning i landet?
– Den betyder att hans position kommer att försvagas något. Medarbetare nära honom kanske inser att han är totalt isolerad i det internationella samfundet. Det kan påverka hans ställning och kanske bestämmer sig någon i hans omgivning att utlämna honom.