Nätprotesterna en katt och råtta-lek med regimen

De iranska myndigheterna har i sina censureringsförsök lyckats bättre med att stänga av radio och tv än med internet. Man tycks också åtminstone tidvis stänga av delar av mobilnätet.

Att nätet är mer svårkontrollerat har bland annat att göra med att avancerade nätbrukare kan använda sig av servrar i andra länder. Information om hur man tar sig runt internetcensuren sprids på mikrobloggsajten Twitter, men det är en katt och råtta-lek, där myndigheterna försöker hinna i kapp, berättar brittiska The Guardian.

Twitter är populärt bland iranier. Där formligen forsar meddelandena in från och om Iran. Varje Twittermeddelande får innehålla högst 140 tecken, så det blir med nödvändighet mycket rudimentärt.

För att samla de Twittermeddelanden som handlar om en viss sak används så kallade hashtags, symbolen #, framför temat. Den mest aktiva är #iranelection, som fylls på med nästan ett meddelande i sekunden.

Många ger en kort rapport om vad som just hänt i en viss stad, andra fungerar som snabbfiler till bilder, tidningsartiklar (som journalisten Robert Fisks reportage från tisdagens Teheran i brittiska Independent) eller blogginlägg med värdefull information, åter andra handlar om att myndigheterna försöker infiltrera och blockera hashtags och användare.

Twitters betydelse illustrerades av att de nätverksansvariga för sajten sköt upp en viktig uppdatering från tisdagen till onsdagen av hänsyn till det iranska informationsflödet. Man ”erkänner den roll Twitter för närvarande spelar som viktigt kommunikationsverktyg i Iran”.

Det är förstås omöjligt att sålla och samtidigt bedöma trovärdigheten i ett så massivt flöde som just nu pågår om Iran på Twitter. Mark Ambinder på amerikanska The Atlantic uppmanar mediekonsumenter att följa Twitterutvecklingen ”som CIA-analytiker”. Han betraktar arsenalen av källor om Iran som ”en massornas underrättelsetjänst”.

Ambinder påpekar att det finns gott om desinformation i flödet, som en återkommande uppgift om att Ahmadinejad planerar mord. Det ofiltrerade Twitter innehåller guldkorn inbäddade i skräp, tycker Ambinder, som ger rådet att inte bedöma twittrarnas trovärdighet efter hur många anhängare de har på sajten utan snarare efter hur lite de ifrågasätts och hur mycket de refereras till av andra.

Internetaktivisten och författaren Cory Doctorow har i ett blogginlägg formulerat en ”cyberkrigsguide” för Twitterinlägg om Iran. Han ger förslag till hur man kan lura myndigheterna. Exempelvis rekommenderar han att man inte tipsar om så kallade proxy-IP-adresser, som man kan ”gömma sig” bakom för att kunna twittra från Iran. Särskilt inte på hashtagen #iranelection, eftersom den övervakas av regimen. Så fort myndigheterna får nys om en adress blockerar de den.

En annan ”cyberkrigsguide” för Iran lanseras av bloggaren Esko Reinikainen.

Brittiska BBC ger konkretion år twittrandet genom att presentera ”Ben”, en student i västra Teheran. Han meddelar sig oavbrutet på Twitter; skriver själv eller samlar och återutsänder information från andra.

- Jag ägnar mig nu åt att informera världen om situationen i Iran, säger han.

- Jag har många aktiva och pålitliga vänner som jag kontaktar regelbundet. Ibland går jag ut själv. Andra twittrare är också bra källor; du kan lära dig att lita på rätt folk.

Frågan är vad tisdagens beslut om att förbjuda utländska reportar på gatorna innebär. The Guardian har en blogg om händelserna med mycket länkar och bilder.

Twitter nås inte bara genom datorn utan också via mobilen. Enligt Harvardprofessorn Jonathan Zittrain gör Twitters avskalade och ”halvbakade” utformning det ovanligt censurtåligt. Han beskriver sajten som en ”atom byggd för att passa in i andra molekyler”.

Zittrain är inne på att nätets nya kanaler skyndar på demokratiseringsprocesser runt om i världen. Han är inte ensam. Internetforskaren och författaren Clay Shirky ger i sin bästsäljande bok “Here comes everybody” flera exempel, som när nyheten att egyptiska dissidenter gripits blixtsnabbt spreds via Twitter, eller att proteströrelsen mot byggfusk och andra myndighetsmissar efter jordbävningen i Kina inte varit möjlig utan den snabba infospridningen via sociala medier.

Här är två fotosajter med bildinformation om händelserna i Iran:

Fotobloggen Tehranlive.org uppdateras varje timme.

Fotosajten Flickr, där vem som helst kan publicera bilder, har en särskild Iran-feed för aktuella foton från bland annat demonstrationerna.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut