EU:s politik

Nej till Swiftavtalet

Uppdaterad 2010-02-12 15:14. Publicerad 2010-02-11 12:15

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

EU-parlamentet röstade i dag ned det omstridda Swiftavtalet. Den konservativa gruppen försökte in i det sista få omröstningen uppskjuten – men nejsidan segrade. Välinformerade källor säger dock till DN.se att USA oavsett detta kommer att skaffa sig tillgång till sekretssbelagda uppgifter från europeiska banker.

378 ledamöter röstade för och 196 röstade emot Jeanine Hennis-Plasschaerts rapport som rekommenderat parlamentet att förkasta avtalet. Trots att Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström innan omröstningen lovade att kommissionen ska verka för att garantera den personliga integriteten och grundläggande medborgerliga rättigheter fällde alltså parlamentet Swift.

Malmström stödde den konservativa gruppen EPP:s vädjan om att skjuta upp omröstningen och under tiden utarbeta ett reviderat avtal. Men uppmaningen hörsammades inte och efter omröstningen tog sig i stället många parlamentariker fram till den Swiftkritiske liberala holländska EU-parlamentarikern Jeanine Hennis-Plasschaert och gratulerade henne till segern.

Swiftavtalet handlar om hur och när amerikanska myndigheter ska få tillgång till sekretessbelagda uppgifter om europeiska banktransaktioner. Sådana uppgifter används till att kartlägga terroristnätverkens finansiella kanaler.

Parlamentets nej innebär att det tillfälliga Swiftavtal som ministerrådet har godkänt upphör att gälla. Källor med mycket god insyn i avtalet säger dock till DN.se att detta inte kommer att hindra USA från att få tillgång till uppgifterna i den databas som sköts av företaget Swift (se faktaruta).

– Inom ett par timmar kommer USA ha en handlingsplan klar och inom en månad är en ny lösning på plats där EU inte är inblandat, säger en källa till DN.se.

Ett troligt scenario enligt den ansvariga kommissionären Cecilia Malmström är att USA, i brist på avtal med unionen, försöker uppnå avtal med enskilda medlemsländer för att få tillgång till bankdata.

Europeiska länder där Swiftdatabasen med bankuppgifter lagras är Nederländerna och Schweiz.

Dessutom har USA, enligt DN.se:s källor, gjort klart under förhandlingarna att om det skulle bli nej till det tillfälliga Swiftavtalet är man inte intresserade av att förhandla om ett långsiktigt avtal med EU.

USA har den senaste tiden försökt sätta tryck på EU för att få igenom avtalet. Bland annat har utrikesminister Hillary Clinton varit i kontakt med EU-parlamentets talman Jerzy Buzek.

Det var splittring i den konservativa partigruppen EPP, där de svenska moderaterna och kristdemokraterna sitter, som fällde det slutgiltiga avgörandet i Swiftstriden. Gunnar Hökmark (M) är vice ordförande i gruppen. Han och hans partikamrater hade velat senarelägga omröstningen i parlamentet för att vinna tid.

– Då hade vi först kunnat hinna dels godkänna kommissionens förhandlingsmandat för ett långsiktigt avtal, dels få ytterligare garantier för dataskyddsnivån inom ramen för det tillfälliga avtalet, hävdar Hökmark.

När förslaget om senareläggning röstades ner visade sig sprickan i den konservativa gruppen. Ett stort antal EPP:are slöt sig till den Swiftkritiska sidan och avtalet föll. Liberaler, socialdemokrater, vänstern och de gröna hade redan tidigare deklarerat sitt motstånd.

EU-parlamentet har framfört två huvudinvändningar mot Swiftavtalet. För det första anser man att avtalet inte ger tillräckliga garantier för rättsäkerhet och enskildas integritet. I en rapport från det ansvariga utskottet Libe sägs att avtalet i praktiken ger USA tillgång till stora mängder ospecificerade data. Dessutom sägs det i rapporten att USA får rätt att lagra uppgifterna oacceptabelt länge.

Men EU-parlamentets skepsis mot Swiftavtalet ingår också dragkampen med ministerrådet och kommissionen om hur makten ska fördelas nu när Lissabonfördragets nya regler trätt i kraft. Fördraget ger parlamentet väsentligt mer makt, men hur det kommer att se ut på detaljnivå är inte klart.

Parlamentariker i alla läger är starkt kritiska till att det svenska ordförandeskapet drev igenom Swiftavtalet i ministerrådet dagen innan det nya fördraget började gälla. Konsekvensen är att parlamentet nu bara kunnat säga ja eller nej till den färdiga avtalstexten, utan möjligheter att påverka utformningen.

Dessutom trädde avtalet i kraft redan den 1 februari, det vill säga innan parlamentet fått säga sitt. Parlamentets polske talman Jerzy Buzek har riktat kritik mot hur detta gått till direkt till den svenska statsministern Fredrik Reinfeldt

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Nyheter från Världen

Foto: Scanpix De drabbade flygbolagen väljer att sätta in andra flygbolag.

Flygstrejk bryter ut

Tvist om arbetstider. En flygstrejk bryter på tisdagen ut mot flera av Apollos, Solresors och Fritidsresors flygbolag.

Foto: Scanpix

”Två droppar kan döda en människa”

Breivik berättar om sina planer för polisen. Massmördaren Anders Behring Breivik tänkte fylla kulorna med rent nikotin – men han ändrade sig.

Breivik ska tvångsundersökas. Expertis ska granska hans tillstånd.

Breivik i rätten. Anhöriga hånskrattade åt honom.

Foto: Scanpix Rätt sorts plast i plånboken.

Spara tusenlappar med rätt kontokort

Krångligt med kontokort. Genom att jämföra villkoren och ha flera kort kan du tjäna åtskilliga tusenlappar. DN jämför bästa kortet för barnfamiljen.

Viktigast när du väljer kort. Fyra punkter att hålla koll på.

Foto: Scanpix

Ny lag kan stoppa utsättning av varg

Naturvårdsverket är bekymrat. En ny lag riskerar att stoppa regeringens planer på att sätta ut vargvalpar från djurparker i det vilda.

Foto: Scanpix

Hanna Falk har drabbats av twar

Säsongen över för längdsprintstjärnan. ”Nu vet jag varför jag varit sjuk, energilös och inte kunna prestera i skidspåret” skriver hon på sin hemsida.