Spänningen fortsätter att stiga i norra Nigeria en vecka efter det att islamistiska extremister dödat 200 människor i ett jätteattentat i storstaden Kano. Extremisterna avvisar en dialoginvit från presidenten och hotar med nya blodiga attacker.
I det muslimska norra Nigeria fruktar människor nya terrordåd från den islamistiska extremistgruppen Boko Haram. På lördagen dödade säkerhetsstyrkor elva medlemmar ur sekten i en räd i staden Maiduguri i det nordöstra hörnet av landet. Räden genomfördes dagen efter det att en polisstation i en stad längre västerut attackerats av Boko Haram.
Ett av jättelandet Nigerias svåraste dilemman är animositet mellan muslimer i norr och kristna i söder. Men missämjan är inte på något sätt allmän. Den nordliga huvudorten Kano, som med sina tio miljoner invånare är värdens sjätte största muslimska stad, är i sig inte särskilt konservativt, berättar The Economist i ett reportage: De flesta kvinnor bär huvudduk på offentliga platser, men de som inte gör det väcker ingen uppmärksamhet, inte heller om de bär byxor. Män och kvinnor reser tillsammans i kollektivtrafiken.
Men spänningen har tilltagit sedan flera nordliga provinser infört muslimsk sharialag. Våren 2010 dödades flera hundra människor i direkta sammandrabbningar mellan kristna och muslimska grupper i staden Jos, som ligger just i gränslandet mellan de båda religionernas huvudområden.
Konflikten tar sitt kanske extremaste uttryck i extremistorganisationen Boko Haram – ett hausanamn som betyder ungefär ”västerländsk skolning är synd”. Den islamistiska sekten bildades i Maiduguri 2002 och har dödat tusen personer i olika dåd i Nigeria de senaste tre åren.
Den 20 januari i år genomförde Boko Haram sin hittills blodigaste attack. Omkring 200 människor dödades i Kano i en serie samordnade sprängdåd.
Efter jättedådet har president Goodluck Jonathan ändrat hållning gentemot terrorgruppen. För en vecka sedan varnade han för att gruppen börjat infiltrera staten och säkerhetsstyrkorna och lovade som flera gånger tidigare att krossa organisationen. I onsdags sparkade han landets högsta polischef, sedan den huvudmisstänkte i en tidigare Boko Haram-attack rymt.
Men i torsdags var kursen ändrad. I en Reutersintervju lät han förstå att om Boko Haram gav sitt till känna och uttalade tydliga krav skulle regeringen vara redo för dialog. Han medgav också att enbart militära insatser inte skulle kunna stoppa terrordåden, och dessutom att norra Nigeria behöver utvecklingshjälp. Men Nigeriabedömare som CNN talat med befarar att lockbetet kan ha kommit för sent.
Enligt tankesmedjan Stratfor ökade Boko Haram under 2011 sin förmåga att genomföra terrorattentat, från enklare väpnade attacker till bilbomber. Det senaste Kanodådet visar dock inga tecken på att gruppens kapacitet avancerat ytterligare, även om den inte tycks lida brist på vare sig sprängmedel eller anhängare som är villiga att genomföra självmordsbombningar.
I den nordliga huvudorten är nervositeten stor efter attacken för en dryg vecka sedan, skriver The Economists utsända. Affärsidkare vågar inte säga något kritiskt om Boko Haram av rädsla för repressalier. Ibland refereras gruppen till bara som ”BH” eller ”terrorn”.
Nigeria har även andra aktiva eller latenta väpnade konflikter. I Nigerdeltat i sydost har rörelsen Mend under många år genomfört attacker och kidnappningar i protest mot att landsdelen inte får tillräcklig del av de oljeinkomster som genereras där.
Men Nigeria är en afrikansk stormakt med 160 miljoner invånare, och svåra problem plågar vissa delar av samhället samtidigt som stora framsteg kan rönas i andra. Den ekonomiska tillväxten har tagit fart det senaste decenniet, demokratin börjar långsamt få fäste, och kulturlivet, inte minst inom film och musik, blomstrar.