En tydlig effekt i Norge – men inte utanför landets gränser där partierna tappar av andra anledningar. Terrordåden Norge i somras har inte nämnvärt påverkat opinionen för nationalistiska och invandringskritiska partier i övriga Norden, anser statsvetaren Andreas Johansson Heinö.
I måndags vände mer än var tredje väljare Fremskritts-partiet ryggen i de norska lokalvalen. Partiet backade med drygt 6 procentenheter till 11 procent.
En förklaring är den besvärande kopplingen till attentatsmannen Anders Behring Breivik som varit medlem, även om han lämnat det högerpopulistiska partiet flera år innan han begick terrordåden den 22 juli som dödade 77 personer i Oslo och på ön Utøya.
– I Norge tycks det finnas en effekt av terrordåden på opinionen. Väljarstödet för Fremskrittspartiet har uppenbarligen minskat, säger Andreas Johansson Heinö, som forskar om nationalistiska partier vid Göteborgs universitet.
Men han ser inte samma effekt i Sverige och Danmark där valet äger rum i dag.
– I Danmark ligger andra orsaker bakom att Dansk folkeparti väntas tappa väljarstöd i valet, säger han.
I DN/Synovates augustimätning föll Sverigedemokraterna, som lyfts fram i positiva ordalag i Anders Behring Breiviks manifest, från 4,8 till 2,9 procent. Men det är bara en enstaka opinionsmätning. Andra mätningar visar inte samma nedgång, säger han.
I Finland har Sannfinländarna enligt den senaste opinionsmätningen förra veckan förlorat sin ställning som Finland största parti, men ligger fortfarande på höga 22,1 procent.
Är du förvånad över att effekten av attentaten i Norge inte blivit större?
– Nej, jag är inte förvånad. Överlag är det inrikespolitiska faktorer som avgör. Sedan är stödet för den här typen av partier är inte lika flyktigt som för andra partier, säger Andreas Johansson Heinö.