Det smakar fattigdom, naziförtryck och amerikanska utanförsamhällen. Inget som en nordbo skulle använda för nordiska förhållanden. Ändå har ordet getto blivit en het potatis i det nordiska samarbetet.
Senaste året har det rått språkförbistring i Nordiska rådets arbete med hur integration ska främjas, och social utsatthet ska stävjas.
Danska politiker har inga problem med att säga ”ghetto” (på danska) om problemområden utanför danska storstäder. För andra nordbor faller ordet inte lika lätt på läppen.
Dåvarande danske statsministern Lars Lökke Rasmussen anslog tonen hösten 2010. Han hävdade att det fanns områden i Danmark som inte längre var danska och som saknade ”danska normer”.
Ett tufft åtgärdspaket – utegångsförbud, tvångsförflyttningar och husrivningar – aviserades. Socialdemokraterna och Socialistisk folkeparti hade liknande tongångar. Plötsligt fanns en samsyn över blockgränserna.
Inför Nordiska rådets förra session fanns det följdriktigt ett danskt förslag om hur man ska motverka ”ghettofisering” i Norden.
Men ord som skuldbelägger utsatta bostadsområden i Norden kändes inte alls OK, tyckte Elisabeth Björnsdotter Rahm, moderat ledamot i Nordiska rådet och dess välfärdsutskott.
– Från början var det svårt att tala med danskarna om detta, vi var på ren svenska riktigt osams.
Hon hade medhåll från alla övriga Nordenpolitiker oavsett land eller partifärg: Detta gav helt fel signaler.
Tio gettofria bud Ett år senare, under rådets nyligen avslutade session i Köpenhamn, var det Björnsdotter Rahm som presenterade det färdigberedda förslaget – tio bud för att motverka utsatthet. Ordet getto nämns bara i bakgrunden.
– Det blev bra till slut. Och vi fick ju kvitto på att vi jobbat på rätt sätt, när vi fick beröm av den nye danske samarbetsministern Manu Sareen.
Över huvud taget ser moderatpolitikern Björnsdotter Rahm en förändring till det bättre med den nya danska mittenvänsterregeringen när det gäller gränskontroll, passfrihet och sociala frågor. Känns inte det märkligt för en moderat?
– Nej faktiskt inte. Man ska ha modet att kritisera där det behövs. Inte heller i Sverige kan vi slå oss för bröstet. Vi är inte i mål.
De tio buden, med en integrationsbarometer och en nordisk ”task force” för integration på framträdande plats har dock en klar moderatprofil, anser Björnsdotter Rahm.
– Arbetslinjen får genomslag i integrationen: Delaktighet och så många som möjligt i arbete.