Var de kallhamrade legosoldater på spionuppdrag i en krigszon? Misslyckade militärer med storslagna affärsplaner? Eller blåögda turister på jakt efter det stora äventyret? I vilket fall gick något väldigt fel när 28-årige Moland och 27-årige French i månadsskiftet april–maj gav sig över gränsen från Uganda och in i det krigshärjade östra Kongo.
Först gick deras motorcykel sönder. Sedan hyrde de en bil med chaufför för att ta sig tillbaka till Uganda. Någonstans på vägen, mitt i regnskogen, sköts chauffören, 30-årige sexbarnspappan Abedi Kasongo, till döds.
Enligt åklagaren var det Moland som avlossade det dödande skottet, medan French höll fast en av medpassagerarna som försökte förhindra mordet. Denne man och en annan passagerare har vittnat under rättegången. Enligt de båda norrmännen mördades chauffören av ett banditgäng eller av en av de andra passagerarna.
Domstolen i Kisangani går alltså helt på åklagarens linje och dömer norrmännen till döden på samtliga fem åtalspunkter.
Men vad som egentligen hände där ute i regnskogen förblir höljt i dunkel, trots den entydiga domen. De flesta bedömare, både inom och utanför landets gränser, tycks tvivla på att det går att få en rättvis rättegång i Kongo.
En respekterad organisation som Freedom House menar till exempel att rättsväsendet regelbundet utsätts för politisk manipulation, och att det saknar både utbildad personal och resurser. På Transparency Internationals årliga lista över världens mest korrumperade länder hamnar Kongo nia från botten.
Den norske toppdiplomaten Jan Egeland, med erfarenhet av medlingsarbete i Kongo, menar att detta är ett land där de verkliga våldsmännen går fria.
”Straffriheten är både orsak till och konsekvens av en svag statsmakt och ett närmast icke-existerande rättsväsen”, skriver han i tidningen Aftenposten.
Det vittne som pekade ut Moland som mördaren hade ekonomiskt intresse i en fällande dom: han tilldömdes 16.000 dollar i skadestånd, en närmast astronomisk summa i det fattiga Kongo. Norrmännens advokat hävdar också att han har erbjudits att betala för att åtalspunkter skulle tas bort.
Samtidigt har bevismaterial lagts fram som talar emot norrmännens version av händelserna. Bland annat finns ett foto där en leende Moland ses tvätta bort en stor blodfläck från den hyrda bilen. Bilden bevisar hans skuld, har åklagaren hävdat. Själv säger han att han ler av lättnad över att ha kommit helskinnad ur en farlig situation.
Både Moland och French har militär bakgrund. De tjänstgjorde som yrkesbefäl i Telemark bataljon för tre år sedan, men tvingades enligt norska medier säga upp sig sedan de ägnat sig åt att värva folk till en privat säkerhetsfirma.
När de greps hade de id-kort från det norska försvaret på sig, och även visitkort från SIG Uganda, ett säkerhetsföretag som Moland ska ha grundat i Uganda. På visitkorten går de båda under de påhittade namnen Mike Callan och John Hunt. De var också utrustade med gps, kartor och kompass.
Detta är bakgrunden till åtalet för spioneri – som också det renderade dödsdomar och ett krav att Norge ska betala Kongo 60 miljoner dollar i skadestånd.
Norges utrikesminister Jonas Gahr Støre reagerade i går kraftfullt mot domarna, inte minst när det gäller det påstådda spioneriet.
– Vi har gjort helt klart att de här två inte har bedrivit någon som helst verksamhet för Norges räkning, sade Støre.
Moland och French har nu fem dagar på sig att överklaga.