En klar majoritet av islänningarna sade i lördags nej till Icesavelagen. Men regeringen vill tona ner betydelsen av valresultatet.
I lördagens folkomröstning röstade nästan 60 procent nej till lagen som utgjorde regelverket för hur Island ska ersätta brittiska och holländska bankkunder som förlorade pengar de deponerat i den isländska internetbanken Icesave som gick i konkurs 2008.
Totalt rör det sig om 36 miljarder kronor, motsvarande 108 000 kronor per islänning. Skulden uppstod när Storbritannien och Nederländerna kompenserade sina medborgare som förlorat besparingar hos Icesave.
Att Island har en skuld till utlandet är egentligen ingen tvistefråga bland islänningarna. Frågan är bara vem som ska stå för återbetalningarna.
Storbritannien och Nederländerna beklagade resultatet.
"Detta är varken bra för Nederländerna eller för Island. Nu är det slut med förhandlingar men Island är fortfarande skyldigt att betala. Saken får nu avgöras i domstol", hette det i ett pressmeddelande från Nederländernas finansminister Jan Kees de Jager.
– Det är självklart en besvikelse, sade biträdande brittiske finansministern Danny Alexander.
Missräkningen delades av statsminister Johanna Sigurdardottir.
– Detta var det värsta alternativet. Omröstningen har delat landet. Nu måste vi göra allt för att undvika politiskt och ekonomiskt kaos, sade hon.
Hon syftade på att folkets nej kan medföra att Island får svårt att få tillgång till de internationella finansmarknaderna och kan vara avgörande för om landet får IMF-lån. Dessutom kan resultatet försämra och till och med omintetgöra Islands chanser att bli medlem i EU.
Men finansminister Steingrimur Sigfusson sade vid en presskonferens på söndagen enligt Ritzau att nejet inte påverkar beslutet att redan senare i år inleda skuldåterbetalningen med hjälp av resterande tillgångar i konkursboet efter Landsbanki, en av de kollapsade storbankerna.
Dessa delbetalningar väntas täcka "dryga tredjedelen" av skulderna, sade han och tillade att "ju mer som Island betalar nu desto mindre finns det att tvista om senare".
Regeringen hoppas att Landsbankis tillgångar ska kunna täcka 90 procent av insättningsskulderna.
I ett regeringsuttalande hette det att regeringen nu ser över sina ekonomiska prognoser och budgetsiffror och att regeringen samtidigt ska se till att det åtstramningsprogram som är under genomförande med IMF:s goda minne ska fullföljas.