Greklands regeringschef Giorgos Papandreou ommöblerar sin regering i ett försök att möta de folkliga protesterna. På posten som finansminister med den tuffa och impopulära uppgiften att dra åt landets ekonomiska svångrem placerar han sin tidigare rival Evangelos Venizelos.
Bedömare hade spått att premiärminister Papandreou skulle sparka eller omplacera sin nuvarande finansminister Giorgos Papakonstantinou, som är arkitekten bakom de djupt impopulära akuta sparåtgärder som inletts. Men det är ett symboliskt offer, eftersom det är uteslutet att åtgärderna mildras i det akuta läge Grekland befinner sig i.
Papakonstantinou föreslås i stället bli miljöminister. Hans ersättare, den nuvarande försvarsministern Evangelos Venizelos, är en 54-årig juridikprofessor från Greklands andra stad Thessaloniki. Venizelos utmanade för några år sedan Papandreou om posten som ledare för det socialdemokratiska Pasokpartiet.
I grekiska medier uppges att Papandreou helst hade velat se Lukas Papademos som chef för finansministeriet, men att denne tackat nej. Papademos har tidigare varit Greklands centralbankschef och vice ordförande i Europeiska centralbanken.
Försvarsministerposten tas över av Venizelos hittillsvarande biträdande minister Panos Beglitis. Ny utrikesminister blir Stavros Lambrinidis, som i dag är EU-parlamentariker.
Egentligen skulle ombildningen av regeringen ha ägt rum på torsdagen, men premiärminister Giorgos Papandreou fick skjuta på den sedan hans ledarskap i Pasok ifrågasatts internt och tre partiledamöter hoppat av.
Pasok har bara en liten majoritet i parlamentet. Konvulsionerna i partiet utlöstes sedan Papandreou tidigare i veckan erbjudit oppositionen att bilda en samlingsregering för att säkra bredast möjliga politiska bas för de drakoniska ekonomiska saneringsåtgärder som väntar.
Men huvudmotståndaren i parlamentet, Ny Demokrati, krävde att Papandreou i så fall först skulle avgå, och dessutom ville högeroppositionen diskutera EU:s och IMF:s räddningspaket. Sådana krav kunde den socialdemokratiska regeringschefen inte acceptera. Utspelet rann därför ut i sanden, och strategin blev i stället att skaka om Pasokregeringen.
Planen är att den nya regering som presenteras på fredagen ska kunna klubbas av parlamentet på tisdag. Det innebär att nästa tilltänkta delåtgärd mot skuldkrisen, nedskärningar och skattehöjningar på sammanlagt 6,5 miljarder euro, inte kan komma upp för beslut förrän i slutet av juni – alldeles innan nästa nödlåneutbetalning från Internationella valutafonden IMF på 12 miljarder euro är schemalagd.
Någon ny låneutbetalning blir inte av om inte grekerna tydligt visat att de går vidare med åtstramningar och strukturomvandling. Men det räcker inte med det: De överstatliga finansiella organisationerna öppnar inte heller plånboken innan EU-länderna enats om villkoren för nästa hjälppaket till den krisande unionsmedlemmen, vilket kan ske i helgen.
Samtidigt som Aten möblerar om sitt styre ska ledarna för Tyskland och Frankrike, Angela Merkel och Nicolas Sarkozy, hålla ett eget krismöte i Berlin för att komma fram till hur man ska kunna undvika en okontrollerad grekisk finansiell kollaps. Bland privatbanker är de tyska och de franska mest utsatta för det grekiska kreditgiftet, eftersom de tillsammans lånat ut 87 miljarder euro, vilket motsvarar 55 procent av de grekiska lånen.
Enkelt uttryckt finns två huvudspår som kan väljas för att mildra krisen: antingen fortsatt intensiv länspumpning av den läckande grekiska skutan i form av nya nödlån eller ett alexanderhugg i form av skuldnedskrivning. I båda fallen är tuffa reformer och hård ekonomisk åtstramning nödvändiga.
I dragkampen mellan de läger som förordar endera av de båda spåren representerar Europeiska centralbanken ECB ”länspumpningen” och Tyskland ”alexanderhugget”. Frankrike har intagit ett slags medlande roll och president Sarkozy manade på torsdagen till ökad kompromissvilja, vilket kan ses som en signal till Angela Merkel.