Tillbaka från sin Asienresa möter president Barack Obama en hård politisk verklighet hemma i USA. Hans utlovade sjukvårdsreform måste redan i helgen klara ett nytt svårt hinder.
Sent på lördagen väntas senaten rösta om dess reformförslag kan gå vidare till debatt i hela kammaren. Om inte 60 av de 100 ledamöterna säger ja stoppas reformen tills vidare och kan kollapsa helt.
Vita huset ägnar sig nu åt att omväxlande utlova belöningar och vrida om armar på tveksamma senatorer. Republikanerna visar en enad front mot reformen. Mainesenatorn Olympia Snowe, den enda republikan som tidigare brutit mot partilinjen, ser nu ut att rätta in sig i ledet. Därmed har inte Obama råd att förlora en enda av de 58 demokrater och 2 oberoende senatorer som utgör supermajoritet.
Den demokratiske senatsledaren Harry Reid visar försiktig optimism men har ännu inte säkrat tre konservativa demokrater från delstater där sjukvårdsreformen är ifrågasatt: Ben Nelson från Nebraska, Mary Landrieu från Louisiana och Blanche Lincoln från Arkansas.
Därtill utgör den alltmer oberäknelige Joe Lieberman från Connecticut ett osäkert kort. Lieberman, tidigare demokrat och nu oberoende, säger nej till ett statligt försäkringsalternativ – ”public option” – men kan ändå välja att öppna för en debatt. Om han sedan röstar med republikanerna spelar mindre roll. I den slutliga omröstningen kan ett reformförslag antas med 51 röster.
Om senaten kommer så långt måste förslaget sammanjämkas med den version som representanthuset antagit med knapp majoritet. Viktiga skillnader måste överbryggas innan ett lagförslag kan nå president Obamas bord för underskrift.
I senaten är den statliga försäkringen svagare med möjlighet för delstaterna att inte delta, och många vänsterliberala demokrater i representanthuset har svårt att acceptera fler eftergifter. Senatens förslag kostar mindre – inte fullt 900 miljarder dollar över tio år mot mer än 1 000 miljarder dollar i representanthusets alternativ. Senaten kan till och med utlova att reformen ska minska USA:s rekordhöga budgetunderskott. Men priset är kontroversiella nedskärningar i Medicare, den omhuldade statliga sjukförsäkringen för äldre.
När reformdebatten går vidare måste president Obama också räkna med att den ekonomiska krisen utlöst ett allmänt missnöje som sprider sig även bland hans anhängare.
Kraven växer på åtgärder mot den stigande arbetslösheten. En klimat- och energilagstiftning skjuts längre fram i tiden. Det ansträngda budgetläget och tilltagande krigströtthet hotar stödet för Obama när han nu ska besluta om en truppförstärkning i Afghanistan.