Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Ny lag öppnar för omstridd väg genom Amazonas

2011 genomfördes en fredlig protestmarsch där tusentals människor gick 60 mil från Trinidad i låglandet till La Paz i Anderna.
2011 genomfördes en fredlig protestmarsch där tusentals människor gick 60 mil från Trinidad i låglandet till La Paz i Anderna. Foto: Juan Karita/AP

Den omstridda motorvägen genom nationalparken Tipnis i Bolivia kan bli verklighet. Landets president Evo Morales har drivit igenom en lag som inte längre klassar parken som skyddad. Området som påverkas om vägen byggs är biologiskt rikt och hem till 14 000 människor, de flesta av dem ursprungsbefolkningar. 

– Det här är en problematisk fråga, det är många olika intressen som står emot varandra, säger Rickard Lalander, docent i Latinamerikastudier och lektor i miljö- och utvecklingsstudier vid Södertörns högskola.

Motorvägen, som skulle bli 30 mil lång och klyva nationalparken Tipnis i två delar om den byggs, har varit omstridd. 2011 genomfördes flera demonstrationer mot byggprojektet. Den största av dem var en fredlig protestmarsch där tusentals människor gick 60 mil från Trinidad i låglandet till La Paz i Anderna. Under marschens 42:a dag ingrep polis och motdemonstranter med våld. 

Läs mer: Politisk kris efter våld mot demonstranter 

Kort efter protesterna beslutade president Evo Morales att stoppa vägbygget och förklara nationalparken skyddad.

Sedan ett par veckor tillbaka har konflikten om motorvägen fått nytt liv. Då undertecknade Evo Morales en ny lag som innebär att Tipnis inte längre skyddas. Lagen röstades igenom i senaten, där Morales socialistiska parti, Movimiento Al Socialismo, är i majoritet. Bakom den står också flera lokala myndigheter och borgmästaren i Beni, den region där den största delen av Amazonas ligger.

– Den nya lagen kommer inte som en överraskning. Man har debatterat skyddet av Tipnis, eller parkens oberörbarhet, fram och tillbaka sedan 2011, säger Rickard Lalander, som bedriver forskning kring Tipniskonflikten.

Beslutet grundar sig till stor del i ett uttalande som Bolivias vicepresident Alvaro Garcia Linera gjorde 2015. Han menade att lagen om Tipnis oberörbarhet är problematisk eftersom den innebär att ingen åverkan alls får göras på parken.

– Den innebär att man inte kan bygga till exempel skolor. Regeringen motiverar sitt beslut att upphäva skyddet för Tipnis med att det var en orimlig lag, säger Rickard Lalander.

Oppositionspartier och den katolska kyrkan har motsatt sig beslutet om att upphäva skyddet för parken. I flera städer runt om i Bolivia har aktivister och lokalbefolkningen demonstrerat.

Nationalparken Tipnis, vars fullständiga namn är Territorio Indigena Parque Nacional Isiboro Secure, har en yta på 10 000 kvadratkilometer och är hem till omkring 14 000 människor. De flesta av dem tillhör en av områdets tre ursprungsbefolkningar och lever av fiske, jakt och jordbruk.

Det är många som menar att en motorväg genom regnskogen kommer att innebära ett hot mot ursprungsbefolkningens existens och livsstil. De varnar för att vägen skulle leda till att nationalparken öppnas upp för, och exploateras av, gruv- och oljeindustrin, att kokaodlingarna expanderar och att regnskogen riskerar skövling. Experter varnar också för att ekosystemet i området kan sättas ur spel.

– Det finns absolut risker för det. De etniskt definierade folken har inte samma tradition av att utnyttja naturen. De värnar om sin närmiljö och tar bara det nödvändigaste. I flera områden i Bolivia finns det också en problematik att kokabönder etablerar sig på ursprungsbefolkningens områden, säger Rickard Lalander.

Regeringen säger att vägen är nödvändig för att ge samhällena i Tipnis tillgång till sjukvård och utbildning. I Bolivias konstitution fastslås det att staten får exploatera naturresurser, också i naturreservat, om det ges tillbaka till befolkningen i form av olika välfärdstjänster.

Men regeringen har också ekonomiska motiv för motorvägen. Den skulle knyta ihop låglandet med höglandet och därmed både integrera olika områden i Bolivia och underlätta för varutransporter.

– Landet har påtryckningar internationellt från olika handelspartners och man har lånat mycket pengar de senaste åren, bland annat från Kina, säger Rickard Lalander.

Men det finns också interna påtryckningar från den politiska rörelsen bakom Morales. Framförallt när det kommer till kokaodlingen, som många kritiker menar att Morales stödjer.

Människorättsorganisationer i Bolivia, och den katolska kyrkan, varnar för att vägen är ett stort hot mot de som bor i nationalparken. Regeringen lutar sig dock mot en folkomröstning i området som genomfördes 2013 och som indikerade att folket stod bakom ett vägbygge.

– Men den är väldigt ifrågasatt. Den var selektiv och genomfördes inte på ett tillförlitligt sätt. Man kan ställa frågan om befolkningen helt förstår alla tekniska och naturvetenskapliga detaljer som vägbygget innebär, säger Rickard Lalander. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.