Iraks frihet har ersatts av Ny gryning. Efter USA:s avslutade stridsinsats står Irak på egna ben – utan riktig regering och med en blodsutgjutelse som växer igen.
Från och med onsdagen har USA:s sju år gamla Operation Iraqi Freedom bytt namn till Operation New Dawn. Kvar i Irak finns färre än 50.000 man, som i huvudsak ska ägna sig åt utbildning, rådgivning och stöd till Iraks egna armé.
– I dag har Irak blivit ett självständigt och oberoende land, stoltserade premiärminister Nuri al-Maliki i ett tv-tal till folket på tisdagen.
– Våra säkerhetsstyrkor kommer att ta befälet för att garantera säkerheten, skydda landet och avlägsna alla hot som landet tvingas utstå, inifrån eller utifrån.
Men är de kapabla till det?
– Iraks armé är inte redo att ta hand om säkerheten. Poliskåren är inte färdigtränad. Jag tycker att USA sviker sitt åtagande, säger svensk-irakiska Abir al-Sahlani, riksdagskandidat för Centern och i våras aktiv i kampanjandet för att försöka få fadern Abid invald i Iraks parlament.
Många är oroliga för att gammal oenighet mellan sunnimuslimer och shiamuslimer och araber och kurder ska explodera igen, som under 2006 och 2007 då rena inbördeskriget rådde med otaliga sprängdåd och massakrer. Terrornätverket al-Qaida har dessutom ökat sin aktivitet igen. Juli var den blodigaste månaden i Irak sedan maj 2008.
– Det kommer bara att accelerera en tid framöver till irakierna tar sig samman och bildar den där förbaskade regeringen så att folk kan gå vidare med sina liv, säger al-Sahlani.
Hennes irritation över den politiska ledningen i Irak är påtaglig. De ledare som ska försöka bygga ihop landet igen och lösa komplicerade tvister om oljerättigheter, kontrollen över det omstridda Kirkuk och förhållandet mellan landets olika etniska och religiösa grupper har under snart ett halvår efter parlamentsvalet ännu inte lyckats enas om en regering.
Partiernas oförmåga att förhandla sig fram till en majoritet har gjort att allt fler börjar tala om att nyval måste utlysas.
– Jag hoppas inte det, suckar al-Sahlani tungt.
– Även om jag skulle föredra en sekulär majoritet, så var det ju ändå schyssta val där det mesta gick rätt till. Varför ska 18 miljoner röstberättigade behöva göra om sitt när det egentligen handlar om 200 envisa män som inte kan enas? Det sätt som Nuri al-Maliki regerar Irak på är under all kritik, säger al-Sahlani.