Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Ny mikrostat vid Donau lockar hundratusentals

Nästan en halv miljon människor har ansökt om medborgarskap i en pytteliten libertariansk stat vid Donau. ”Liberland” har inte erkänts av något annat land men har en president.

– Många är frustrerade över att demokratierna fungerar dåligt. Vi såg möjligheten att starta ett nytt land i stället, säger han.

Går det att starta ett nytt land? Ja, utbrytarstater finns det gott om exempel på. Men att göra det utan att lägga beslag på någon del av ett befintligt land? Det låter omöjligt i en värld där alla landområden sedan länge är upptäckta.

Men här och där finns faktiskt små ytor som ingen stat gör anspråk på, och på just en sådan intill floden Donau anstränger sig en växande grupp aktivister sedan en tid för att dra i gång en ny stat. De har redan fått 430.000 ansökningar om medborgarskap.

Det handlar om fristaten Liberland, en självutropad nation på en sju kvadratkilometer stor landflik mellan Serbien och Kroatien.

Foto:

Landsnutten ligger på den högra (västra) stranden av floden Donau, som rinner mellan de båda Balkanstaterna. Det innebär att Liberland har landgräns mot Kroatien och vattengräns mot Serbien.

Varken Serbien eller Kroatien gör anspråk på området, som på en del kartor markeras med namnet Gornja Siga. Det är ett terra nullius, ett ingenmansland.

Grundaren och presidenten heter Vit Jedlicka. Han har till sitt förfogande såväl en finansminister, en inrikesminister, en utrikesminister, en presstjänst och en konstitution med 23 långa artiklar.

Om ett par veckor firar Liberland två år med ett festarrangemang i en närliggande ungersk stad och en båttur till ”hemlandet” för anmälda entusiaster. President Jedlicka, som inspirerats av den amerikanska revolutionen, har gjort Thomas Jeffersons födelsedag den 13 april till Liberlands.

Men det finns ett praktiskt problem: De kroatiska gränsstyrkorna vill inte gärna släppa in Liberlandaktivisterna på deras nations landområde.

Därför sågs det som en stor framgång när en grupp den 20 februari i år lyckades ta sig in med båt från flodsidan och hissa landets flagga på områdets enda byggnad, en övergiven villa.

Foto: Vit Jedlicka/Splash News

Det var inte riktigt första gången, men denna gång ska flaggan sitta där permanent. Enligt en inte helt oomtvistad internationell regel kan den som först planterar sin flagga på ett terra nullius hävda rätten till landet.

– Kroaterna bevakar ju i alla fall gränsen mot Liberland väldigt noggrant, och det är vi glada för, säger Vit Jedlicka över en lite svajig webblinje från Frankrike.

När DN når honom har han tillsammans med en delegation just haft Liberlands första officiella möte med representanter för regionerna Savojen och Bretagne. Med den förstnämnda regionen har nu diplomatiska förbindelser upprättats.

Arbetet med Liberland är Vit Jedlickas heltidssyssla numera, liksom det är för sex andra personer. Den nya lilla staten har kontaktpersoner i 90 länder och ska ha det i 100 vid årets slut.

Efter hand som ryktet och rapporterna om Liberlandprojektet har spridits har intresset för att bli medborgare växt lavinartat. Hittills har över 430.000 ansökningar kommit in.

Men det började i betydligt blygsammare format i april 2015 med att Vit Jedlicka blev vald till president med två jaröster och en nedlagd röst. Det var han själv, hans flickvän och en god vän som röstade, och det var han som lade ner sin röst.

Foto: Vit Jedlicka/Splash News

Grundaren och presidenten av Liberland heter Vit Jedlicka. Foto: Splash News.

Tjecken Vit Jedlicka har en bakgrund i näringslivet, bland annat som it-företagare. För några år sedan gav han sig in i tjeckisk politik, och fram till 2014 var han regional ordförande för Fria medborgarpartiet. Han var också medgrundare till en nyhetstjänst med libertariansk inriktning.

– Jag försökte att få tjeckisk politik lite mer lik den i exempelvis Schweiz, men politikerna gick i motsatt riktning och blev bara galnare och galnare.

Då bestämde han, vännen och flickvännen sig för att starta ett nytt land på libertariansk, frihetlig, grund.

– Europa är överreglerat. Många länder överbeskattar. Subventioner går till företag som inte behöver det, och bidrag går till medborgare som inte behöver det. Delar av samhället går till spillo, men det är svårt att ändra systemet eftersom en del drar stor nytta av det, säger Jedlicka.

– Vi såg möjligheten att starta ett nytt land i stället.

En dokumentärfilm som gjorts om Liberlandaktivisterna har undertiteln: ”Ibland är det lättare att starta sitt eget land än att förändra det man lever i.”

I filmen berättar Jedlicka om en episod när han greps av kroatisk polis. En polischef säger att Liberland bara är ”något i era huvuden, en fantasiprodukt”. Jedlicka upprör då polischefen genom att svara att Kroatien också bara är ”något som finns i huvuden, en fantasiprodukt”.

Foto: Vit Jedlicka/Splash News

Att hitta en bit ingenmansland var inte svårt, enligt Jedlicka. Landbiten vid Donau är en restprodukt av en gränstvist mellan Serbien och Kroatien som pågått i 25 år. Det finns landfickor längs den böljande gränsen som båda länderna gör anspråk på, men Gornja Siga vill ingen ha; Kroatien menar bestämt att ytan tillhör Serbien, men serberna håller inte med.

Liberland är inte erkänt av någon annan självständig stat. Det fanns fromma förhoppningar om att den nya amerikanska administrationen skulle öppna förbindelser, men Liberlandmedborgarna får nöja sig med att intresset för deras nya nation ökar på andra sidan Atlanten.

– Fast själva erkännandet är inte avgörande för att bygga upp ett land, menar Vit Jedlicka och exemplifierar med Somaliland, en fullt fungerande statsbildning på Afrikas horn som inte erkänts officiellt.

Sju kvadratkilometer innebär att Liberland rimligen måste definieras som en mikrostat, men det är inte extremt litet. Ytan är exempelvis mer än tre gånger stå stor som Monaco och något större än Södermalm i Stockholm. Med tät bebyggelse skulle det gå att få plats med en del människor.

I en arkitekttävling som Liberlands regering utlyste förra året var kravet att bostäder för 340.000 invånare skulle skissas upp. Särskild hänsyn skulle tas till risken för översvämning i det låglända flodområdet.

En mängd förslag kom in, det ena mer fantasirikt än det andra. Bland de fem som utsågs till vinnare toppar ett koncept för en hållbar stad av mellan två och sex våningar höga modulhus med alger som huvudsaklig energikälla, framlagt av en amerikansk-arabisk arkitektfirma.

Foto: Skärmdump från nyhetssajten Liberlandpress

Skärmdump från nyhetssajten Liberlandpress som visar förslaget på en hållbar stad.

Det finns skeptiska bedömare och journalister i framför allt Tjeckien och Kroatien som inte betrakar Jedlickas projekt som något annat än en lyckad libertariansk pr-kupp. Men presidenten själv låter målmedveten. Han säger sig se fram emot de första spadtagen. En entreprenör engagerad i den virtuella valutan bitcoin sägs stå för en första byggbudget om tio miljoner dollar.

– Jag hoppas det kan komma i gång snart, kanske denna sommar.

Under tiden konstrueras en flytande bas på internationellt vatten i Donau, varifrån utvecklingsprojekten ska organiseras.

Man kan fråga sig hur Liberlands ekonomi ska gå runt. Enligt en artikel på nyhetssajten Liberlandpress ska skattesystemet baseras på frivilliga bidrag från medborgare och företag. Regeringens mål är ”att uppmuntra till handel och inte tynga folks och företags rättigheter. Detta kommer att främja sann libertarianism”.

– Incitamentet att frivilligt betala skatt för olika åtgärder är ett mycket bättre koncept än det tvingande system som stater har, säger Vit Jedlicka och berättar att bara i år har mer än en kvarts miljon dollar kommit in i form av frivilliga bidrag.

Det enorma intresset har överraskat. Om ansökningarna fortsätter att ticka in i samma takt som hittills har snart en halv miljon människor begärt att få bli liberlandianer.

– Vi underskattade intresset åtminstone tiofalt, säger Jedlicka. Vi hade tänkt oss 20.000 ansökningar på ett halvår, men vi fick 200.000 på bara några veckor.

Det visar på en frustration bland folk, tror han.

– Många tycker att demokratierna fungerar allt sämre och blir upprörda när 51 procent tillåts förstöra för de andra 49 procenten.

– De mest blomstrande samhällena här i världen är små enheter med ett stort mått av frihet.

Foto i text: Splash News

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.