Efter Demokraternas rekordförlust i kongressvalet är president Barack Obamas möjlighet att förändra plötsligt kraftigt begränsad. En ny politisk tid väntar i USA. DN:s Michael Winiarski reder ut de viktigaste förändringar som följer efter valet.
1. Hur blir det nu med Obamas framtid?
I ett avseende är det ingen skillnad: det amerikanska systemet bygger på maktdelning, och presidenten har inte mindre verkställande maktbefogenheter än med den gamla, av Demokraterna kontrollerade kongressen. Men när det handlar om lagstiftning och budgetfrågor kommer Obama att tvingas samarbeta med en kongress vars underhus från och med januari har republikansk majoritet. Presidenten kan inte längre ensidigt få igenom sina lagförslag – som under de två senaste åren – utan att ta hänsyn till den republikanska oppositionen. Han fick med nöd och näppe igenom sin sjukvårdförsäkringsreform. Det kan han inte göra om. I stället kommer republikanerna försöka upphäva sjukförsäkringslagen. Det kommer de inte att lyckas med eftersom presidenten har vetorätt som endast kan upphävas av kongressens båda kamrar med två tredjedelars majoritet.
2. Vad händer med ekonomin i USA?
Det är svårt att förutspå. Obama har fått igenom sin reglering av Wall Street. Vad många nu tittar på är vad ”lame duck”-kongressen beslutar om inkomstskatten inför årsskiftet. Då löper nämligen de skattesänkningar som George W Bush införde ut, och frågan är om de ska förlängas.
Obama vill inte att de ska förlängas för de allra rikaste, medan Republikanerna vill utsträcka skattelättnaden för alla. När den nya kongressen inleder sitt arbete i januari kommer det växande budgetunderskottet i fokus. Det politiska problemet är att en förlängd skattelättnad kraftigt ökar underskottet om man inte samtidigt gör smärtsamma och impopulära nedskärningar som drabbar vanliga amerikaner. Hur USA än gör fortsätter den långsiktiga trenden att den amerikanska ekonomin förlorar i styrka gentemot omvärlden.
3. Vad kommer att hända med klimatet?
Frågan har varit fastkörd sedan länge. Troligen kommer inte mycket att hända nu heller. Representanthuset röstade förra året igenom ”cap and trade”-lagen (som sätter ett pris på koldioxidutsläpp), men i senaten blev det stopp. Nu lär inte Obama göra något nytt försök lagstiftningsvägen.
I stället väntas Vita huset försöka att få ner utsläppsmängderna den ”administrativa” vägen, alltså genom att låta miljömyndigheten EPA skärpa reglerna för hur mycket industrier, bilar och andra miljöpåverkande verksamheter släpper ut.
4. Vad händer med kampen mot terrorn?
Den fortsätter ungefär som i dag. I frågor om USA:s säkerhetspolitik är det presidenten som ensam har ansvaret. Dessutom råder inga större motsättningar i kampen mot terrorn (med undantag av Guantánamofängelsets framtid och huruvida misstänkta terrorister ska ställas inför militär eller civil domstol).
5. Hur påverkas USA:s relationer?
Kongressen har ingen egen utrikespolitik, även den frågan ligger exklusivt på presidentens bord. I december ska Obamaadministrationen göra en utvärdering om Afghanistan och se om den upptrappade krigsinsatsen innebär att USA kan börja dra ner på truppnärvaron från sommaren 2011 som det är tänkt.