Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Nya regeringen försöker begränsa domstolens makt

Det talas om en ”statskupp” och att demokratin är i fara efter den polska regeringens försök att underminera landets författningsdomstol.

– Just nu är det viktigt att Europa ser vad som pågår, säger Barbara Grabowska-Moroz, språkrör för Helsingforskommittén i Warszawa.

Två månader har gått sedan det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PiS) vann valet och fick egen majoritet i sejmen, det polska parlamentet.

Segern kom överraskande i ett land som betecknats som ett europeiskt ekonomiskt under; även under finanskrisens värsta dagar fortsatte den polska ekonomin att växa.

Ändå straffades Medborgarplattformen (PO), den liberalkonservativa regeringen som suttit sedan valet 2007. Förvarningen kom redan i maj då PO-presidenten Bronislaw Komorowski förlorade mot den okände utmanaren Andrzej Duda (PiS) i presidentvalet.

Förlusterna i årets två val förklaras med att PiS kärnväljare på landsbygden och i de mindre städerna är trogna samtidigt som missnöjda unga väljare strömmat till.

De unga som varit i Västeuropa jämför Polen med länder som England och Tyskland och tycker att utvecklingen går för långsamt.

Inför valet i oktober höjdes varnande röster för att Polen riskerade att bli ett nytt Ungern, att PiS-ordföranden Jaroslaw Kaczynski ville göra som det ungerska regeringspartiet Fidesz och säkra ett framtida maktinnehav genom att kontrollera medier, domstolar och andra demokratiska institutioner.

Efter den nya regeringens rivstart tyckte kritikerna att farhågorna hade varit befogade.

 

Vi vet inte om den nya lagen är kompatibel med författningen och det är också oklart vilka domare som egentligen hör till domstolen.

 

Konstitutionstribunalen, den polska författningsdomstolen, har stått i centrum för debatten.

KT:s uppgift är att granska att alla nya lagar står i samklang med författningen.

Strax före valet utsåg den dåvarande parlamentsmajoriteten fem nya KT-domare, tre skulle ersätta redan pensionerade domare, två skulle ersätta domare som snart skulle gå i pension.

Presidenten Andrzej Duda vägrade att svära in de nya domarna, trots att just Konstitutionstribunalen ansåg att tre av de fem domarna var utsedda i laga ordning. Tribunalen underkände utnämningen av de två domare som skulle ersätta kommande vakanser.

Den nya parlamentsmajoriteten svarade i stället med att utse fem nya PiS-vänliga domare.

Foto: Alik KepliczProtester. Foto: Alik Keplicz

Polackerna reagerade mot att presidenten och den nya regeringen inte tycktes acceptera de demokratiska spelreglerna och rätta sig efter besluten i KT.

Under de två helgerna före jul demonstrerade tiotusentals medborgare i flera städer, manifestationerna hade initierats av den nybildade Kommittén till försvar för demokratin (Kod).

Det stoppade inte regeringen. I stället drev man på kortast möjliga tid igenom en lag med nya bestämmelser för Konstitutionstribunalen. För att domstolens beslut ska vara giltiga måste 13 av 15 domare vara närvarande och besluten måste fattas med två tredjedelars majoritet.

Kritikerna – inte enbart oppositionen i sejmen utan även organisationer som Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter (numera Civil rights defenders) och Amnesty international – anser att förändringens syfte är att göra det lättare för PiS-regeringen att driva igenom nya lagar.

Den nya lagen antogs av sejmen vid en nattlig session strax före jul och godkändes av presidenten i måndags.

– Vi vet inte om den nya lagen är kompatibel med författningen och det är också oklart vilka domare som egentligen hör till domstolen. Det hela har blivit så komplicerat att risken är att folk slutar att intressera sig, säger juristen Barbara Grabowska-Moroz till DN.

Hon är språkrör för Helsingforskommitténs sektion i Warszawa.

Saken är anmäld till experterna i Venedig-kommissionen, ett organ som hör till Europarådet.

Även EU-parlamentet ska diskutera situationen i Polen den 19 januari. Parlamentets tyske talman Martin Schulz (S) har liknat händelserna vid en statskupp.

– Det är extremt viktigt att européerna följer vad som händer i Polen, säger Barbara Grabowska-Moroz.

 

Michael Winiarski: Kursändringen kan skada Polens starka ställning

Foto: DNAnalys. Polen var länge ett demokratiskt föredöme i det postkommunistiska Europa. Nu tycks landet vara på väg mot ett auktoritärt styre. Men motståndet växer, inte bara på hemmaplan. Även i Europa och USA är reaktionerna hårda mot Jaroslaw Kaczynskis försök att skaffa sig personligt envälde.

Sedan det högernationalistiska partiet Lag och rättvisa (PiS) vann valet i oktober har det gått snabbt utför. Kaczynski, som saknar formell ställning i regeringen, styr från sin skugglika position som ledare för PiS. Han använder sina bulvaner – presidenten Andrzej Duda och premiärminister Beata Szydlo – för att undergräva flera av rättsstatens fundament.

I första hand sker det genom ett försök att snöpa författningsdomstolen. I andra hand genom att angripa oberoende medier. Radio och tv, i dag två public service-företag, ska nu bli direkt regeringsstyrda.

Det påminner inte så lite om vad Turkiets Erdogan och Rysslands Putin tidigare har ägnat sig åt.

I måndags signerade presidenten en hastigt hoprafsad lag som underminerar författningsdomstolens möjligheter att utgöra motvikt och kontrollorgan av den verkställande statsmakten.

Det skedde i trots mot EU-kommissionen, som vädjat om att landet ska avvakta med beslutet.

Från Vita huset och den USA-ledda västliga försvarspakten Nato hörs samtidigt missnöjt muller. President Barack Obama har enligt uppgift skjutit upp ett möte med Andrzej Duda. Samtidigt är det inte längre säkert att Natos nästa toppmöte, planerat att genomföras i Warszawa i juli 2016, blir av i den polska huvudstaden.

Omvärldens reaktion mot den odemokratiska utvecklingen i Polen kan tyckas oväntat skarp. Inte minst jämfört med Ungern, där de allierade i väst delvis blundade för den auktoritära och främlingsfientliga utvecklingen under Viktor Orbán.

Men för EU och USA är det ett större problem att Polen förirrar sig än att Ungern gör det. Det beror inte bara på att östra Centraleuropas största land är på rask marsch tillbaka till despoti.

 

Kaczynski är i grund och botten fientligt inställd till EU; han vill gärna inkassera miljardsubventionerna, men inte veta av unionens demokratiska värderingar. Problemet är att avvisar han de senare kan Polen mista de förra.

 

Polen har en särställning, och landet väckte beundran för sitt envisa diktaturmotstånd under den kommunistiska epoken. Folkrörelsen Solidaritet 1980–1981 förebådade det socialistiska lägrets upplösning 1989. Och under det kvartssekel som passerat sedan Sovjetimperiet kollapsade har den polska demokratin varit stabil och rättsstaten har förefallit ohotad. Till det kom att det Polen var en ekonomisk framgångssaga, i varje fall jämfört med andra postkommunistiska stater.

Allt detta gör att bundsförvanterna måste ingripa. Huruvida det kommer att påverka Kaczynski är för tidigt att säga; hittills har hans handgångna män låtsats som om ingenting särkilt har hänt.

Ändå står det redan klart att Polens tidigare starka internationella ställning har undergrävts av PiS-regeringens manövrer.

Kaczynski är i grund och botten fientligt inställd till EU; han vill gärna inkassera miljardsubventionerna, men inte veta av unionens demokratiska värderingar. Problemet är att avvisar han de senare kan Polen mista de förra.

Relationen till USA är inte mindre besvärlig. PiS framstår gärna som USA:s bästa vän i Europa, och vill se Polen som en ledande makt i den centraleuropeiska regionen. Om Polen mister Natotoppmötet är det inte bara en enorm prestigeförlust för Kaczynski, utan ett grundskott mot PiS-regeringens auktoritet inom och utom landet.

Polen kan hamna i kylan. Det kan få PiS-väljarna att börja tvivla på om det är ett pris värt att betala för att Kaczynski ska få eliminera en självständig författningsdomstol.

Lista. Åtgärderna som väcker protester

Polens nya regering har sedan den tillträdde gjort en rad uppmärksammade ingripanden. Bland annat anklagas den för att vilja politisera landets högsta domstol.

  • Lättare driva igenom lagar
    Turerna kring Konstitutionstribunalen (KT), den polska författningsdomstolen, har dominerat debatten om PiS-regeringens förehavanden. Den nya lag som presidenten Andrzej Duda godkände i måndags gör det lättare för regeringen att driva igenom nya lagar, hävdar kritikerna.
  • Dömd leder säkerhetstjänst
    Mariusz Kaminski utsågs till ny koordinator för säkerhetstjänsterna trots att han dömts till tre års fängelse för att under PiS förra regeringsperiod ha fejkat bevis mot en misshaglig politiker. Domen hade överklagats och inte vunnit laga kraft, ändå hade inte presidenten några invändningar mot utnämningen.
  • Minister ville stoppa pjäs
    Kulturministern Piotr Glinski ville stoppa premiären på Jelinek-pjäsen ”Döden och flickan” på grund av nakenscenerna. Den nya regeringen vill ha en patriotisk och uppbygglig polsk kulturscen i framtiden.
  • Reporter förlorade jobbet
    Kulturministern Glinski lyckades få den reporter sparkad som ställde kritiska frågor om hans agerande. Hon fick tillbaka jobbet efter en aktion från journalistfacket. Regeringen förbereder en mediereform för de statsägda medierna, innehållet ska bli mer patriotiskt och regeringsvänligt.
  • Flygutredning bortplockad
    Den officiella utredningen om flygkatastrofen i Smolensk, där presidenten Lech Kaczynski, hans hustru och ytterligare 94 personer omkom, är raderad från regeringens hemsida. Enligt rapporten berodde olyckan på en kombination av dåligt väder, ovan personal och hård press på piloterna i det polska planet. Den nye försvarsministern Antoni Macierewicz vill få till stånd en ny utredning där utgångspunkten är misstanken om ett ryskt attentat.
  • Nattligt intrång i Natocenter
    I en nattlig aktion och med hjälp av en förfalskad nyckel tog sig försvarsministern Macierewicz in i Natocentret för kontraspionage i Warszawa i syfte att avsätta chefen Dusza.
  • Chefer utses av regeringen
    Chefer i offentliga förvaltningar ska i framtiden utnämnas av regeringen och inte annonseras ut.
  • Register över brottslingar
    Justitieministern vill upprätta ett register över våldtäktsmän och pedofiler som ska läggas ut på nätet.
Fakta. Högernationalistiska PiS har egen majoritet i parlamentet

Det nationalkonservativa partiet Prawo i Sprawiedliwosc (Lag och rättvisa) bildades 2001 av tvillingbröderna Lech och Jaroslaw Kaczynski. Fyra år senare kom PiS till makten när Lech Kaczynski valdes till polsk president samtidigt som PiS vann parlamentsvalet och bildade en koalitionsregering ihop med ett missnöjesparti och ett ultrakatolskt parti. Det blev en stormig tid som slutade med nyval hösten 2007 och PiS förlorade makten till liberal-konservativa PO (Medborgarplattformen).

2010 omkom presidenten Lech Kaczynski i flygkatastrofen utanför den ryska staden Smolensk. Tvillingbrodern Jaroslaw Kaczynski misstänkte ett ryskt attentat och svor att föra broderns arv vidare.

2015 återkom PiS till makten. Andrzej Duda vann överraskande presidentvalet i maj och i parlamentsvalet i oktober fick PiS 37,6 procent av rösterna och egen majoritet i sejmen, det polska parlamentet. Ny premiärminister blev Beata Szydlo. Hon och presidenten Duda kritiseras för att vara partiordföranden Jaroslaw Kaczynskis marionetter.