Några slåss med bananer, andra med t-tröjor. I både Frankrike och Italien har ursinniga medborgare nyligen med löjet som vapen gjort uppror på nätet. I Frankrike lyckades de tvinga president Nicolas Sarkozy till reträtt.
Två korta män med stor makt har fått nätuppror på halsen i höst – Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Italiens premiärminister Silvio Berlusconi. I Frankrike blev det protestorkan när presidentsonen Jean Sarkozy, en 23-åring med ofullbordade juridikstudier i bagaget, skulle utses till styrelseordförande i ett offentligägt bolag med miljardansvar. Radiokanalernas växlar ringdes ned av arga lyssnare, dagstidningarnas brevlådor och mejlboxar fylldes av protester från upprörda läsare.
Visst hade Sarkozy räknat med kritk mot utnämningen, skriver franska medier, men inte att den skulle nå den orkanstyrkan.
Kanske hade han underskattat nätet som plattform för politisk protest. För där byggdes den mobilisering som till sist gav eko ända till rysk och kinesisk tv. En Sarkozykritisk lokalpolitiker drog på nätet i gång en namninsamling som på ett par veckor fick ihop mer än 90.000 namn. Bloggare bloggade, twittrare twittrade, grupper bildades på Facebook. Ofta med löjet som vapen. Gruppen Banane République mobiliserade sms-inkallade ”flashmobs” som, mycket tv-mässigt, lyfte trikolorprydda bananer i protest mot att Frankrike blivit en bananrepublik.
Och protestorkanen blev för stark. I torsdags meddelade Jean Sarkozy, säkert efter samråd med pappa presidenten, att han backar ur.
Fullt så framgångsrik blev inte den italienska protesten. Men ett kvinnouppror mot Silvio Berlusconi fick ett genomslag som märktes. Bara det är anmärkningsvärt i ett land där premiärministern i skydd av sin mediekontroll lugnt kan sitta kvar mitt i en sexskandal som pågått i månader.
Men nätet styr han inte. Och det var där tre kända kvinnor drog i gång ett upprop mot Berlusconi sedan han i direktsänd tv grovt förolämpat en ledande och inte bildskön vänsterpolitiker genom att kalla henne ”mer vacker än intelligent”. På bara ett par veckor skrev 100.000 kvinnor på uppropet.
Facebookgrupper bildades till stöd för den förolämpade Rosy Bindi. Hennes stolta replik till Berlusconi, ”jag är inte en kvinna som står till ert förfogande”, trycktes upp på t-tröjor.
Fler än tre tusen skickade in bilder av sig själva till tidningen La Repubblicas bildgalleri över kvinnor som tycker att premiärministern förolämpat dem.
Även här med löjet som vapen: ”avberlusconiserad kvinna”, ”kvinnor som känner sig förolämpade av en man som använder brunkräm”. Unga och gamla, mödrar med döttrar, systrar, grupper av väninnor, en vitklädd brud och hennes två tärnor. ”Första segern för e-demokratin”, skrev franska Le Monde om Jean Sarkozys avhopp. Men kanske inte den sista.