Försvarsalliansen Nato har antagit en ny strategi som ska ta itu med dagens hot, som IT- och missilangrepp.
– Det är ett historiskt ögonblick, sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen efter det att alliansens 28 medlemsstater enat nya strategiska konceptet.
Det blå dokument som Natochefen viftade med på pressträffen i Lissabon drar upp riktlinjerna för de närmaste tio åren. Nato 3.0, som Fogh Rasmussen kallar det. Strategin kommer efter 1.0 som var kalla krigets tid och 2.0 som var efter kalla kriget-perioden.
– Nato ska nu bli smalare, vassare och skaffa sig ny kompetens inom områden som it- och missilförsvar.
Just missilförsvaret har en framskjuten roll i den nya strategin.
– Jag är glad att meddela att vi för första gången har enats om att utveckla ett robotförsvar som är starkt nog att täcka hela Natos europeiska territorium och befolkning, liksom USA:s, sade USA:s president Barack Obama på toppmötet.
Det handlar inte längre om robotsköldar i Polen och Tjeckien, som Ryssland tidigare protesterat kraftigt emot. Nu är förhoppningen att Nato och den specialinbjudne ryske presidenten Dmitrij Medvedev på lördag kan komma överens om ett samarbete, även om innehållet behöver filas vidare på.
Att samarbeta om en robotsköld med Ryssland har fördelen att hela systemet får större räckvidd, men också att Nato då definitivt kan visa att det inte riktas mot Ryssland.
Trots att alla tänker på Iran som det stora hotet namnges inte landet. Det är en eftergift till Turkiet, som pressat på hårt för att Iran inte ska pekas ut. Turkiet befarar att det bara skulle öka risken för ett angrepp och spoliera politiska kontakter.
Nato-länderna har balanserat på diplomatisk lina för att slå fast att antalet kärnvapen i världen måste bli färre samtidigt som alliansen måste ha kvar kärnvapen i avskräckande syfte, så länge som andra har det.
På lördagen kommer mötet med Ryssland och ett möte om den Natoledda Isaf-styrkan i Afghanistan att dominera toppmötet. Med början av nästa år kommer Isaf undan för undan, i den takt som säkerhetsläget tillåter, att överlämna ansvaret till den afghanska regeringen.
Målet är att afghanerna ska styra sitt eget land i slutet av 2014.
Men många tvivlar på att det kommer att vara möjligt, med tanke på hur säkerhetsläget ser ut just nu.
2014 är dock inget slutdatum för Natos engagemang i Afghanistan. På lördagen väntas ett avtal undertecknas mellan Nato och Afghanistan som ska garantera alliansens närvaro i många år framåt, om än i mer civil skepnad.