I ekobyn Charlottendals gård utanför Järna kacklar de frigående hönorna förnöjt i vårsolen. På stallbacken framför den faluröda ladan leker gårdens barn.
Det kunde vara som hämtat ur en Astrid Lindgren-film. Bara en liten detalj skvallrar om att vi befinner oss i det 21:a århundradet – den hundra kvadratmeter stora solcellsanläggningen på ladans tak.
– Vi installerade den för två år sedan och har inte behövt underhålla den sedan dess. Vi räknar med att den ska hålla i minst tjugo år – och ha betalt sig på knappt tio år, berättar Peter Hagerrot, en av de boende på gården.
Anläggningen producerar årligen 10.000 kilowattimmar, vilket motsvarar en tiondel av elförbrukningen för gårdens sex hushåll, lantbruket och förskolan Lilla Bullerbyn.
Gården håller sig med nästan enbart förnybar energi. Värmen kommer från solfångare, bergvärme och ett otal kakelugnar och braskaminer. Den el man inte producerar själv kommer från andelsägda vindkraftverk på västkusten.
Solcellsanläggningen hade inte varit möjlig utan ett statlig stöd, som täckte 70 procent av den totala investeringen på 800.000 kronor. Detta stöd, som har kunnat sökas sedan 2005, har enbart utgått till solceller på offentliga lokaler. Charlottendal lyckades få del av stödet eftersom förskolan betraktades som offentlig.
Nu har det gamla stödet avvecklats – och ersatts av ett nytt. Den här gången öppet för alla, även företag och privatpersoner. Från 2009 till 2011 ska 50 miljoner kronor per år fördelas. Stödet får den här gången täcka max 60 procent av kostnaderna och utgå med max två miljoner kronor per installation.
– Vi har nu skickat förslaget till EU-kommissionen för godkännande. De har haft några invändningar, men vi räknar med att förordningen ska träda i kraft i juni, säger Maria Brogren på näringsdepartementet.
Energimyndigheten tar nu fram broschyrer och blanketter. Ansökningarna görs till länsstyrelserna.
Parallellt med solcellsstödet finns även ett statligt stöd till solvärmeanläggningar, som alltså producerar värme till skillnad från solcellerna som ger el. Solvärmestödet uppgår under 2009 till 24 miljoner kronor, lika mycket är avsatt för 2010. För privatpersoner begränsas solvärmestödet till max 7.500 kronor per hushåll. Ansökningar görs till länsstyrelserna.
Samtidigt som solenergistöden nu byggs ut förbereds en lagändring som ska förenkla för små kraftproducenter att tjäna pengar på att mata ut el på nätet. Hittills har ett kostsamt regelverk förhindrat dem från att tillgodoräkna sig den el de inte förbrukar själva. I stället har de tvingats släppa ifrån sig sitt el-överskott alldeles gratis. Men nu ska det bli ändring på torpet.
I den statliga utredningen ”Bättre kontakt via nätet” (SOU 2008:13) föreslås att småskaliga kraftproducenter ska slippa ha ett inmatningsabonnemang och timvis mätning för den el man leverar till nätet. En sådan lagändring skulle också kunna berättiga dem till gröna elcertifikat, en ekonomisk stimulans till dem som producerar förnybar el. På näringsdepartementet förbereds nu en proposition utifrån förslagen.
– Den nya lagen kan tidigast träda i kraft till nyår, säger Anna Forsberg på näringsdepartementet.
En som välkomnar de nya politiska initiativen är publicisten Johan Ehrenberg. Han driver också företaget Egen El som är inriktat på småskalig elproduktion och har planer på att starta Sveriges första solcellskooperativ.
– Äntligen har svensk lagstiftning anpassats till europeisk standard, säger han.
Han tror att många svenskar har ett uppdämt behov av att bidra till en grönare elproduktion.
– I Tyskland producerar solcellerna på hustaken lika mycket el som en hel kärnkraftsreaktor. Det skulle kunna vara framtidens melodi även i Sverige.