Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Nytt toppmöte för att hejda klimathot

På måndagen möts världens ledare i Doha för att diskutera klimathotet. Det viktigaste målet är att komma överens om att minska de globala utsläppen – annars kan vi stå inför en katastrof, enligt en ny rapport.

Trots det annalkande hotet är förväntningarna låga på att ledarna från världens rika och fattiga länder kommer nå en överenskommelse om ett utsläppstak vid FN:s artonde klimatmöte, COP 18, i Qatar.

Målsättningen i Kyotoprotokollet som slöts vid toppmötet 1997 har varit att världens länder måste minska utsläppen före år 2015 för att den globala uppvärmingen inte ska överstiga två grader.

Av världens 50 största ekonomier har bara 21 avgett löften om utsläppsminskningar hittills. Och eftersom USA och andra tillväxtländer som Kina och Indien valde att inte skriva på saknar Kyotoavtalet betydelse.

Nytt hopp tändes dock vid COP 15 i Köpenhamn år 2009 som var tänkt att bli ett genombrott om en snar begränsning av växthusgaserna. I stället kollapsade förhandlingarna när USA:s president Barack Obama lierade sig med Kina. Resultatet skapade misstro och hopplöshet hos både politiker och deras väljare.

I klimatförhandlingarna i Durban i Sydafrika förra året gick det inte mycket bättre. Det mest betydelsefulla som länderna uppnådde var: Att länderna skulle enas. Durbanpaketet är således ännu bara ett vitt papper. För att ett klimatavtal ska kunna träda i kraft senast 2020 måste Durbanpaketet få ett innehåll senast 2015.

Och det kan vara mer akut än forskarna tidigare trott att nå enighet om ett globalt tak för utsläppen av växthusgaser.

Nyligen kom Världsbanken med en forskarrapport som visar att jordens medeltemperatur kan stiga mer än FN:s klimatpanel, IPCC, tidigare sagt. Den nya temperatutstegringen är fyra grader fram till år 2060. En så kraftig uppvärmning har inte skett på jorden de senaste 20 miljoner åren. Följderna kan bli katastrofala, varnar klimatforskarna.

Värst kommer den fattiga befolkningen att drabbas. Områden som redan har mycket nederbörd kommer att få mer blöta, och det kommer att bli torrare i områden som redan nu lider av vattenbrist. I Sverige kommer temperaturökningen att bli högre, upp emot sex grader, och ännu mer på vintern, spår forskare på SMHI.

Miljöminister Lena Ek anser att man måste ta rapporten på allvar inför mötet i Dohan.

– Det innebär att alla regeringar måste ta sitt ansvar. Det kanske blir den svåraste klimatförhandlingen någonsin, säger hon till TT.

Ett av problemen i klimatförhandlingarna är kampen mellan fattiga och rika länder. De förra anser att det är industriländerna, med sin höga levnadsstandard, som har skapat de globala klimatproblemen. Därför vill man inte vara med och dela den ekonomiska bördan som miljökraven innebär, eller hindras från att uppnå samma levnadsstandard som väst har i dag. . 

De rika länderna har lovat att bidra till omställningen i u-länderna med 100 miljarder dollar årligen från år 2020. Men än är man långt ifrån att nå den summan. Och Sverige har halverat stödet från 1 till en halv miljard kronor i nästa års budget.

Miljöministern påpekar att en del av biståndet till fattigdomsbekämpningen även går till klimatåtgärder. Hon tycker också det är viktigt att fortsätta investera i u-länderna och ha färdiga förslag för effektiva utsläppsminskningar.

– Det är klart att det är jobbigt för de fattiga länderna. Samtidigt måste vi använda de pengar vi har på ett smartare sätt, säger Lena Ek till SvD.

En annan stor fråga som måste lösas är hur hanteringen av utsläppsrätter ska lösas. I dag har systemet liten påverkan på miljön. Ska de få effekt måste utsläppsrätterna bli dyrare, i dag kan rika länder köpa sig fria med projekt till lägre kostnad.

I förhandlingarna i Doha kommer Sverige arbeta för att det införs en andra period i Kyotoprotokollet, och att bygga en arbetsplan för det nya globala klimatavtal som man hoppas ska träda i kraft år 2020.

Världsbankens rapport sätter press på att FN:s klimatmöte i Doha inte slutar i ett nytt fiasko. Många kritiker varnar för att världen inte har råd med ett misslyckande. Ska man hejda den negativa utvecklingen för klimatet måste omställningen påbörjas nu.

Lena Ek är trots de dystra förutsättningarna hoppfull.

– Situationen är allvarlig, men inte ödesbestämd. Det går fortfaranade att göra saker så att vi inte hamnar på fyra grader, säger hon till SvD.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.