Tidigare hade presidenten sagt att han skulle resa tillbaka till Honduras under torsdagen trots att kuppledarna hotat att gripa honom då. Han planerade att återvända i sällskap med bland andra Argentinas och Ecuadors presidenter och OAS-chefen José Miguel Insulza. Men hemresan senarelades sedan OAS satt sin tidsfrist.

Militärkuppen mot Zelaya i söndags morse har utlöst den värsta politiska krisen i Centralamerika sedan USA invaderade Panama 1989. Soldater grep presidenten i gryningen och förpassade honom med flyg ur landet, till Costa Rica. Tilltaget möttes av hård kritik i omvärlden, från USA:s president Barack Obama till Zelayas vänstersinnade ledarkolleger i Latinamerika.

Zelaya, vald 2005 på fyra år, störtades sedan han av sina motståndare anklagats för att ha försökt driva fram en lagändring för att kunna bli omvald — något han förnekat. Men han har svurit att återkomma till presidentposten och fullgöra sitt mandat som löper ut först i januari nästa år. Under onsdagen skulle han träffa företrädare för USA:s regering i Washington, där OAS tidigare samma dag i ett krismöte ställt ultimatum till de honduranska kuppmakarna.

I sitt uttalande fördömde OAS, som har 35 medlemsländer, statskuppen och yrkade på att "presidenten genast, under säkra former och utan villkor får återuppta sina grundlagsenliga åligganden". Organisationen inskärpte också att "ingen regering som detta författningsvidriga ingrepp kan resultera i kommer att erkännas".

Zelaya, som deltog i mötet, tackade OAS för stödet och sade att "detta är allra första gången som denna organisation har uttalat sig så lidelsefullt och med sådan övertygelse mot ett övergrepp där förståndet fått vika för råstyrka".

OAS-chefen Insulza sade tidigare om organisationens ställningstagande:

- Det handlar i grunden om att mycket klart fördöma militärkuppen.

Han tillade att "vi trodde att vi levde i en tid då militärkupper inte längre var möjliga i den här delen av världen".