USA:s president Barack Obama uttalade på måndagskvällen oro för situationen i Iran efter de våldsamma demonstrationer som följt på det omstridda presidentvalet. Samtidigt betonade han att USA kommer att fortsätta att söka dialog med Iran.
Vita huset har dragit slutsatsen att USA måste fortsätta att övertala Irans regim att överge åtminstone delar av sitt kärnteknikprogram även om oroligheterna och våldet i Iran efter fredagens presidentval gör president Barack Obama oroad.
- Jag är djupt bekymrad över det våld som jag sett på teve. Jag anser att den demokratiska processen, möjligheten för människor att under fredliga omständigheter ha en avvikande mening - alla dessa universella värden måste respekteras, sade Obama på måndagskvällen.
Det var Obamas första offentliga kommentar till fredagens omstridda presidentval i Iran där president Mahmoud Ahmadinejad förklarades omvald i en hårt kritiserad rösträkningsprocess.
Men Obama var tydlig med att inte vilja lägga sig i diskussionerna om det hade förekommit valfusk och andra oegentligheter.
- Vi respekterar den iranska suveräniteten och vill undvika att USA blir en stridsfråga inne i Iran. Jag vill göra det mycket klart att det är iraniernas sak att fatta beslut om vem som ska bli Irans president, tillade Obama och påpekade att hans land tidigare hade använts som en inrikespolitisk fotboll i USA-fientliga länder.
Samtidigt underströk USA-presidenten att han tänker fortsätta att att söka en direkt dialog med Teheranregimen och betonade att en intern utredning i Iran av möjliga oegentligheter i samband med valet måste ske utan blodsutgjutelse.
Anonyma Vita hus-källor har uppgivit att Obamaadministrationen tidigare fått en underhandsvädjan från Teheran att USA skulle vänta till efter det iranska presidentvalet innan Iran besvarar Obamas upprepade inviter om att upprätta en dialog med Iran.
I sitt stora "muslimtal" i Kairo den 4 juni sade Obama att Iran har rätt till fredlig kärnkraft om landet lever upp till sina åtaganden inom ramen för ickespridningsavtalet mot kärnvapen. Han framhöll också att båda sidor har historiska skäl till misstro mot den andre: Iran för att USA störtade en demokratiskt vald regim på 1950-talet och USA för att Iran var delaktigt i åtskilliga gisslantagningar av amerikaner under halvtannat decennium efter den iranska revolutionen 1979.
Att Obama har gett Iran högre prioritet i sin utrikespolitik framgår också av att han nu flyttar utrikesdepartementets Mellanösternexpert Dennis Ross till Nationella säkerhetsrådet i själva Vita huset. Ross var Obamas viktigaste Mellanösternrådgivare under förra årets presidentvalskampanj.
Många analytiker i USA har påpekat att det skulle vara diplomatiskt oskickligt, rentav dumdristigt, av Obama om han uttryckte minsta missnöje med valet av Ahmadinejad, oavsett vad Obama tycker om denne och oavsett hur valet gick till. Om inte Vita huset håller tyst om iransk inrikespolitik skulle man försätta alla chanser till en framtida fruktbar dialog om Irans kärnteknikprogram, lyder detta resonemang.
Andra bedömare har en mer cynisk infallsvinkel. Att Ahmadinejad förklarats omvald som president skulle i själva verket vara ett plus för Obamaadministrationen.
Vita huset måste oavsett vem som är iransk president försöka få till stånd en dialog med Iran om kärntekniken. Men om Teheranregimen fortsätter att vägra diskutera saken så blir det mycket lättare för USA och andra länder att svara med hårdare sanktioner mot Iran om den redan illa omtyckte Ahmadinejad är president. Om en "mjukare" och mer västorienterad iransk president hade vunnit valet skulle det bli svårare att få till stånd en bred uppslutning för internationella bestraffningsåtgärder mot Teheran. Så lyder resonemanget från somliga källor inom Obamaadministrationen, enligt tidskriften Time Magazine.
Neokonservativa amerikanska politiker har å sin sida hävdat att Ahmadinejads återval är positivt eftersom det kan avhålla USA från att slösa tid på kärnteknikförhandlingar med en iransk regim som i alla händelser inte tänker stoppa sitt nukleära program eller sluta uppträda aggressivt mot Israel.