Det skulle bli demokraternas trumfkort i mellanårsvalet på tisdag. I stället har Barack Obamas historiska sjukförsäkringsreform blivit något av ett skällsord som få demokrater vågar använda i sin kampanj. ”Vi vill inte ha den”, säger hemmamamman Barbara Danielle om ”Obama-care”.
- Socialistisk sjukvård, där man inte får välja själv. . . Han lyssnade inte på republikanerna utan tvingade igenom reformen.
Barbara Danielles ögon skjuter pilar när hon talar om sjukförsäkringsreformen — den som skulle ändra så mycket i USA. I hennes värld är den begränsande, hon säger sig inte vilja bli påtvingad något utan kunna välja själv. I parken där vi står skakar många av de andra föräldrarna också på huvudet.
- Det finns andra vägar än den här, säger en pappa.
Danielle och hennes vänner tillhör de 50,1 procent i USA som säger sig vara emot sjukförsäkringsreformen som kongressen röstade igenom i mars, den största socialpolitiska reformen i USA på många decennier. Lagförslaget innehöll många historiska komponenter — bland annat ger det skydd åt drygt 30 miljoner av USA:s 46 miljoner tidigare oförsäkrade — men det har ändå har inte fallit i god jord hos befolkningen. I reportagen inför tisdagens kongressval framhåller flera tidningar att många demokrater helt undviker att prata om reformen när de kampanjar.
Ändå var det så väl planerat. Sjukförsäkringsreformen trädde i kraft i slutet av september, bara en dryg månad före valet. I de demokratiska strategernas ögon skulle medierna fyllas av historier om sjuka som nu inte kunde nekas försäkring och glada studenter som nu kunde åtnjuta sina föräldrars försäkringar tills de blev 26 år. Så blev det också — i några fall.
Men bland andra Wall Street Journal har också skrivit om bolag som hamburgerkedjan McDonalds som hotar att ställa in sin försäkring för timanställda på grund av de nya reglerna. Många republikaner går till val med löftet att riva upp lagen. Och inom finansvärlden ser man inte nådigt på "Obama-care".
- Den motverkar näringslivet. Nu får ännu färre bolag råd att anställa, säger en ilsken bankanalytiker som vill vara anonym.
Bland de 40,1 procent av befolkningen som enligt oberoende Real Clear Politics ändå stödjer reformen understryker många att stämningarna var likadana 1965 när Medicare och Medicaid — vårdgarantierna för pensionärer, fattiga och handikappade — infördes. Och trots att reformen formellt trätt i kraft har få sett dess konsekvenser, eftersom de i de allra flesta fall märks först när en persons försäkring omförhandlas vilket i sin tur tidigast sker vid årsskiftet.
- Presidenten var väldigt modig. I framtiden kommer det här att ses som ett historiskt steg, säger filosofiprofessorn Judith Walz Flynn som TT möter vid en demonstration för ett nytt sjukhus på Manhattans västra sida.
Walz Flynn berättar om hur oförsäkrade studenter och andra hon känner i åratal använt sjukhusens akutmottagningar som vårdcentral, eftersom dessa enligt lag inte får neka patienter.
- Det här är mycket bättre. Folk har bara inte satt sig in i vad reformen betyder.