Obama anklagade inte uttryckligen den pakistanska regeringen för att ha hjälpt bin Ladin, men han framhöll att Pakistan har många frågor att besvara.
– Vi vet inte om det kan ha varit folk inom regeringen, eller folk utanför regeringen, men det är något som vi måste undersöka, och än viktigare, att den pakistanska regeringen undersöker det, sade USA-presidenten i en längre tv-intervju i CBS nyhetsmagasin "60 minutes".
Samtidigt krävde presidentens nationelle säkerhetsrådgivare Thomas Donilon att Pakistan låter USA-utredare förhöra bin Ladins tre änkor.
Många kommentarer i USA går ut på att personer på hög nivå inom Pakistans säkerhetsjänst eller militären måste ha känt till att bin Ladin befann sig i det kraftigt befästa huset ett stenkast från landets ledande militärakademi fem mil norr om huvudstaden Islamabad. Om de inte gjorde det var de grovt inkompetenta.
I CBS-intervjun, som sändes i sin helhet under natten till måndagen svensk tid, avslöjade Obama att hans administration hade varit kluven inför den riskfyllda operationen, som krävde en militär inbrytning i ett suveränt lands territorium.
Chanserna för att aktionen skulle lyckas bedömdes som tveksamma. CIA och Pentagon hade inga handfasta bevis för att bin Ladin verkligen befann sig i Abbottabad. Det fanns inga fotografier som bekräftade att al-Qaidaledaren levde där, utan enbart indicier.
– Det var en 55-45-situation, och vi kunde inte säkert säga att bin Ladin var där. Om han inte varit där skulle det ha fått långtgående följder, sade Obama.
Obama berättade att han vägde riskerna för och emot, och kom till slut fram till att detta var det mest lovande tilfället på nära tio år att komma åt den jagade al-Qaidaledaren. Flera av hans rådgivare avrådde från att ge sig in en sådan chanstagning, men Obama valde att göra det.
– Det var värt det. Vi hade avsatt enormt mycket blod och pengar på att slå tillbaka mot al-Qaida ända sedan 2001. Och jag sade till mig själv att om vi har en bra möjlighet att om inte helt besegra så försätta al-Qaida ur stridbart skick, så var det värt både de politiska riskerna och riskerna för vårt manskap.
Ordern att genomföra attacken gav Obama på morgonen fredagen den 29 april, efter att hans ledande säkerhetsrådgivare föregående kväll hade argumenterat för och emot under ett möte i Vita husets så kallade situationsrum. I möteslokalen fanns en modell av bin Ladins hus i Abbottabad.
Under de följande dygnen fortsatte presidenten med sitt program som om inget annat stort var i görningen: på fredagen flög han till Alabama för att möta folk som drabbats av en förödande tornado, och på lördagkvällen höll han ett bejublat anförande på Vita hus-korrespondenternas årliga middag.
På söndagseftermiddagen amerikansk östkusttid - efter midnatt i Pakistan - genomfördes attacken.
De flesta av hans ledande medarbetare var inte invigda i planerna på den stundande kommandoattacken, liksom inte heller Pakistans regering.
Obama medgav att han hade varit nervös. Först sedan Navy Seal-teamet hade återkommit till Afghanistan med den döde bin Ladin med sig stod det helt klart att operationen hade lyckats.
Reportern frågade hur presidenten kände sig när han fick veta att Usama bin Ladin var död.
– Lättad, sade Obama.
– Det är tillfredsställande att en massmördare fick möta rättvisan.