Obama fokuserade på att kritisera McCain

Åskådarna på Invesco Field och de miljontals som följde talet framför tv-apparaterna fick höra en Obama som levererade mindre av visioner och mera vad amerikanen kallar "nuts and bolts" - handfasta budskap. Och eftersom Obamas demokratiska parti - under viss möda - enat ställt sig bakom honom under konventet ödslade han ingen tid på att tala om demokraternas inre frågor. Talet handlade om var Barack Obama kommer ifrån, hur han vill förändra den amerikanska politiken, hur han vill försvara USA och inte minst hur hans politik skiljer sig från republikanernas presidentkandidat John McCain.

Ja, det kändes som en kväll där inget kunde gå fel för Obama - möjligen att detta massmöte skulle förstärka bilden av den vältalige, välklädde karriärpolitikern som klarar sig bra i rampljuset men som inte har en aning om "vanligt" folk har det.

Detta var Obama säkert medveten om. För han var noga med att berätta om sin bakgrund - "frukten av en kort förbindelse mellan en ung man från Kenya och en ung kvinna från Kansas, som varken var rika eller kända, men delade en övertygelse om att i Amerika, där kunde deras son uppnå vad han än ville ta sig för".

Om det fanns någon röd tråd i de tal och de framträdanden som byggde upp stämningen fram till dess Obama beträdde podiet klockan 20.15 lokal tid (04.15 svensk tid) så var det angreppen på McCain. Talare efter talare drog likhetstecken mellan den sittande, genuint impopulärare republikanske presidenten George W Bush och John McCain. Den tidigare presidentkandidaten, numera klimatkämpen Al Gore angav tonen - och rev ner nästan lika mycket jubel som Obama fick - när han apropå republikanernas presidentkandidat konstaterade:

- John McCain stöder öppet den politik som Bush och Cheney driver, ja, han lovar att fortsätta på samma spår. Samma politik igen? Visst tror jag på återvinning, men det här är ju löjligt.

Och Barack Obama hakade på temat i sitt tal och konstaterade att "John McCain har röstat med George Bush i nittio procent av alla omröstningar", och sade apropå McCains ekonomiska politik:

- Jag tror inte att John McCain struntar i hur det amerikanska folket har det - jag tror inte att han känner till det. Varför skulle han annars definiera "medelklassen" som någon som tjänar mindre än fem miljoner dollar per år? Varför skulle han annars föreslå hundratals miljarder i skattesänkningar för storföretag och oljebolag, men inte ett öre i skattelättnad för mer än hundra miljoner amerikaner?

Många har syrligt undrat vad den "change" - "förändring" - som Barack Obama talat om så många gånger egentligen innebär. På torsdagen i Denver betonade han inte, som så många gånger förr, sitt löfte att "ändra och utmana beslutsfattandet i Washington". I stället gav Obama nog så prosaiska förslag på lösningar: en skattereform som innebär skattesänkningar "för 95 procent av det amerikanska folket", en energipolitik som inom tio år ska göra slut på USA:s beroende av olja från Mellanöstern och ett förnyat löfte att ta hem de amerikanska trupperna från Irak.

McCain-kampanjen har gång på gång ifrågasatt Obamas förmåga att ta ansvar för nationens säkerhet - han är för mjuk och oerfaren, heter det ofta.

För säkerhets skull presenterade kampanjmakarna inte mindre än nitton Obamavänliga generaler och amiraler på scenen, och presidentkandidaten själv bemötte den republikanska kritiken med ovanlig hetta:

- Vi är Roosevelts parti, vi är Kennedys parti. Så kom inte och tala om för mig att demokraterna inte skulle försvara detta land. Kom inte och säg att demokraterna inte skulle stå för säkerhet. Bush och Cheney har solkat ned det arv som generationer av amerikaner - demokrater och republikaner - har skapat, och nu ska vi bygga upp detta arv igen.

Apropå John McCains utsaga att han "ska följa Usama bin Ladin till helvetets portar" sade Obama:

- Han har ju inte ens följt honom till grottan i Afghanistan.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut