New York.
Barack Obama behåller sitt försprång i opinionsmätningarna inför tisdagens USA-val. Men kampen hårdnar i en del viktiga vågmästarstater och prognoser om ett högre valdeltagande utgör en osäkerhetsfaktor.
Den intensiva slutjakten på röster skruvades upp till ett feberhögt tempo dagen före tisdagens presidentval. Demokraten Barack Obama började måndagen i Florida och fortsatte via Virginia och Indiana på väg mot hemstaden Chicago där han på tisdagen ska rösta och invänta valresultatet.
I hopp om att i sista stund mobilisera väljare som mot höga odds kan ge honom segern gjorde den republikanske presidentkandidaten John McCain snabba nedslag i inte mindre än sju olika delstater: Florida, Tennessee, Pennsylvania, Indiana, New Mexico, Colorado och Nevada. Slutmålet var hemstaden Phoenix i Arizona där han tillbringar valdagen.
Obama förklarade i en teveintervju att han kände sig till freds med sig själv och att han räknar med att hans anhängare ska föra honom till seger. McCain försökte från sitt underläge ingjuta entusiasm i de republikanska leden genom att försäkra att han som president snart ska ta USA i en ny riktning.
Trots alla utspel under vad som varit en både lång och historisk valkampanj har opinionsmätningarna de senaste veckorna konstant gett Obama en stabil ledning. Enligt sajten realclearpolitics.com - som sammanställer en rad olika mätningar - hade Obama på måndagen ett genomsnittligt försprång på 7 procent, räknat på hela nationen. Men hans övertag har krympt i Florida och flera andra nyckelstater som kan bli avgörande.
Även om Obama leder i alla nationella opinionsmätningar finns också betydande variationer. Hans försprång går från en lägsta nivå på 3 procentenheter, vilket är inom felmarginalen, till en ledning med mer än ett dussin procentenheter.
Det största frågetecknet gäller valdeltagandet. Efter att ha varit nere kring bara 50 procent ökade valdeltagandet till 60 procent 2004 då både president George W Bush och den demokratiske utmanaren John Kerry erhöll fler röster än någon tidigare presidentkandidat.
De mest optimistiska prognoserna pekar nu mot ett valdeltagande som kan gå upp mot 70 procent. Det gynnar sannolikt Barack Obama eftersom valdeltagandet väntas öka kraftigt bland svarta och unga väljare, grupper där han har ett massivt övertag.
Men det finns inga garantier för att valdeltagandet verkligen blir så mycket högre än tidigare. Förhoppningar om att unga väljare ska gå till vallokalerna i stora skaror har trots allt kommit på skam tidigare.
Om valdeltagandet blir lägre och republikanerna, som 2004, lyckas mobilisera väljare i sista stund kan valkampen bli mycket jämn vid målsnöret och då går det inte att utesluta en upprepning av tidigare röstkaos med krav på omräkningar.