De skyldiga fanns i Afghanistan, där al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin hade fått en fristad av de styrande talibanerna.
I en intervju nyligen i den brittiska tidningen Guardian berättar Iraks dåvarande utrikesminister Tariq Aziz om hur chockade både han och Saddam Hussein var när de fick veta vad som hänt i USA.
– Vi talade inte direkt med amerikanerna vid den här tiden. Men Saddam bad mig skicka ett brev till Ramsey Clark (före detta amerikansk justitieminister) och förklara att vi fördömer attacken. Vilket jag gjorde, säger Aziz.
Tariq Aziz tillhörde under många år den innersta kretsen kring Saddam och avtjänar ett 15-årigt fängelsestraff. Intervjun med honom är den första efter kriget.
Trots att fakta pekade i annan riktning riktades en del av den amerikanska ilskan efter 11 september-attackerna mot Saddam Hussein och Irak. Saddam hade gäckat amerikanerna ända sedan Kuwaitkriget tio år tidigare och det fanns en räkning att göra upp.
Många kritiker menar att den amerikanska opinionen medvetet vilseleddes av Pentagon och Vita huset. Den brittiske författaren John le Carré har beskrivit glidningen mot Saddam Hussein som medskyldig till 11 septemberattackerna som ”ett av historiens största illusionstrick”.
Argumentationen späddes på med uppgifter om irakiska massförstörelsevapen (ogrundade, skulle det visa sig) och budskapet som kablades ut från Washington var tydligt: Saddam skulle bort och Mellanöstern demokratiseras. I bakgrunden fanns också amerikanska oljeintressen, men om detta talades i mindre tydliga ordalag.
I mars 2003 invaderades Irak av amerikanska och brittiska trupper, Bagdad föll och Saddam Hussein störtades. I det tumult som följde slogs irakier mot amerikaner, men också irakier mot irakier i olika etniska och religiösa konstellationer.
El, vatten och andra samhällsfunktioner slogs ut och för många irakier blev vardagen ett helvete. Och då var de ändå luttrade: i över tio år hade civilbefolkningen levt under de hårda FN-sanktioner som följde på Saddams ockupation av Kuwait år 1990.
Samtidigt jublades det över diktatorns fall. Kurderna i norr och shiamuslimerna i söder hade lidit svårt under Saddams brutala diktatur, och båda grupperna kunde nu hoppas på ett nytt och bättre Irak.
De stora förlorarna var sunnimuslimerna i landets centrala delar. De hade haft en privilegierad ställning under Saddam och utgjorde kärnan i både armén och det styrande Baathpartiet. Nu var allt förlorat.
Sju år har gått och de sista av USA:s stridande trupper är på väg hem. De lämnar efter sig ett land som fortfarande präglas av kaos och sönderfall. Hundratusentals människor har dött – enligt den oberoende organisationen ORB (Opinion research business) i London kan det handla om över en miljon döda. Men siffrorna är osäkra, och andra beräkningar har hamnat på betydligt lägre tal.
Flera miljoner har tvingats fly från sina hem. Många är kvar i Irak men omkring två miljoner beräknas ha lämnat landet. Merparten av dem finns i grannländerna Jordanien och Syrien.
Säkerhetsläget har förbättrats de senaste två tre åren, men upprepade terrorattacker i framför allt Bagdad vittnar om fortsatt instabilitet.
Den i Sverige boende irakiske journalisten Farouq Aldabag är orolig för framtiden.
– Det amerikanska uttåget är ett misstag, säger han. De lämnar landet i ett diffust politiskt läge och risken är stor att det kommer att leda till nya inbördesstrider. I värsta fall kan det leda till turbulens i hela regionen då flera grannländer anser sig ha intressen i Irak.
Men det finns också positiva tecken. En ny konstitution godkändes i en folkomröstning år 2005 och ett nytt parlament har valts i ett land som helt saknar demokratisk tradition. Men den demokratiska processen är skör och väljarna röstar i hög grad efter religiösa och etniska skiljelinjer.
Det är kanske inte så konstigt i ett land där religion och etnicitet alltid definierat identitet. Det moderna Irak skapades när segrarmakterna efter första världskriget slog samman de tre provinserna Mosul, Bagdad och Basra från det sönderfallande osmanska imperiet.
Det var ingen naturlig statsbildning och Irak lever fortfarande med sviterna efter kolonialmakternas påhitt: kurder i norr (Mosul), sunnimuslimer i mitten (Bagdad) och shiamuslimer i söder (Basra).
Historiskt har landet hållits samman av britterna, Baathpartiet, Saddam Hussein och nu senast amerikanerna. Vad som händer framgent återstår att se. Många bedömare menar att den irakiska armén inte på långa vägar är redo att axla säkerhetsansvaret på egen hand.
Förre utrikesministern Tariq Aziz har analysen klar: ”President Obama lämnar Irak åt vargarna”, säger han från sin fängelsecell i Bagdad.