Ute på Londons gator hördes klirret av glas från krossade bankfönster, men innanför avspärrningarna var det snarast ljumma politiska vårvindar som blåste när den nye amerikanske presidenten gjorde sin debut på världsscenen. Han var den självskrivna stjärnan när politiska ledare från världens ekonomiskt tyngsta länder under onsdagen började samlas i London.

På torsdagen står den krisande världsekonomin på dagordningen. Men under onsdagens rad av bilaterala möten fick Obama chansen att visa upp sina ambitioner för den nya amerikanska utrikespolitiken efter George W Bush.

För Obamas europeiska allierade är den nye amerikanske presidentens första Europabesök utomordentligt viktigt. Under Bush-åren och särskilt under uppmarschen till Irakkriget blev förhållandet till USA en fråga som splittrade EU. Obama väntas vara mer beredd att lyssna till sina europeiska allierade än Bush var.

Men han väntas också komma med krav – särskilt på att de motvilliga européerna på olika sätt och helst med fler soldater ska ska öka sitt stöd till försöken att besegra talibanerna i Afghanistan.

Den diskussionen hinner han dock föra längre fram i veckan, när hans Europaturné fortsätter med Natotoppmöte, toppmöte mellan EU och USA och till sist ett separat möte med det strategiskt viktiga Natolandet Turkiet.

I London hamnade i stället fokus på Obamas möte med Rysslands president Dmitrij Medvedev. Förhållandet mellan Ryssland och USA har varit kylslaget under senare år med motsättningar kring allt från Georgien och Natos utvidgning till de amerikanska planerna på en missilsköld i Centraleuropa.

Men dagens kris- och krigsmärkta USA är inte längre den oövervinneliga supermakt det framstod som under 2000-talets första år. För att kunna koncentrera sig på att genomföra uttåget ur Irak och vinna kriget i Afghanistan behöver den nye amerikanske presidenten kyla ner andra konflikter och satsa på förhandlingar i stället för konfrontation.

Och mötet med Medvedev blev en tydlig manifestation av den inriktningen. De båda presidenterna tryckte symboliskt på knappen för ”omstart” i de rysk-amerikanska relationerna när de kom ut från mötet och lovade arbeta för ett nytt nedrustningsavtal som minskar antalet kärnvapenstridsspetsar till nivåer under dem som länderna enades om 2002.

Målet för de nya nedrustningsförhandlingarna är att få fram ett nytt avtal innan Start 1, det avtal som antogs 1991, löper ut i december. Det nya avtalet skulle innebära att antalet kärnvapensstridsspetsar togs ner till lägre nivåer än de mellan 1.700 och 2.200 som länderna enades om 2002.

Ryska och amerikanska källor uppgav för onsdagens New York Times att ”omstarten” inleddes med nedrustningsfrågan eftersom den var minst kontroversiell.

Obama och Medvedev konstaterade efter mötet att oenigheter kvarstår när det gäller utvecklingen i Georgien och USA:s planer på en missilsköld i Centraleuropa. Men tonen var försonlig, och de båda presidenterna lovade arbetade tillsammans för en gemensam internationell linje i Afghanistan.

Den mjuka linjen fullföljdes när Obama mötte Kinas president Hu Jintao och kom överens om att snarast möjligt återuppta de båda ländernas diskussioner om mänskliga rättigheter.