Strasbourg.
Folk jublade när Barack Obama anlände till Strasbourg på fredagsmorgonen. I ett tal konstaterade Obama att kärnvapenhotet finns här ännu. Samtidigt ökade han trycket på sina europeiska allierade att bidra mer i Afghanistan.
Den amerikanske presidenten är i franska Strasbourg, tyska Kehl och Baden-Baden för att delta i Natos toppmöte som firar att försvarsalliansen fyller 60 år. Mycket har ändrats sedan födelsen. Sovjetunionen är upplöst och kalla kriget är historia. Men det innebär inte att hotet för ett kärnvapenkrig är borta, konstaterade Obama i ett tal innan mötet började.
– Även när kalla kriget är borta kan spridningen av kärnvapen eller stöld av kärnvapenmaterial leda till utraderandet av vilken stad som helst på denna planet, sade Obama inför i ett tal inför en publik på 3.000 personer.
Det vill Obama ändra på. Mer detaljerat hur tänker han presentera när han på söndag anländer till den tjeckiska huvudstaden Prag för nästa toppmöte, mellan EU-USA, och ska presentera en strategi för hur världen ska bli ett kärnvapenfritt ställe.
Sedan Obama blev president har han trappat upp kampen mot militanta al-Qaida i Afghanistan. USA ska utöka sin truppstyrka med 17.000 personer från nuvarande på 38.000. Meningen är att stävja våldet och dessutom intensifiera jakten på Usama bin Ladin. USA vill också ta ett bredare anslag och inkludera Pakistan i strategin.
Nu vill han ha hjälp av sina europeiska allierade.
– Europa kan inte vänta sig att USA axlar den bördan självt. Detta är ett gemensamt problem som kräver gemensamma ansträngningar, sade han.
Dessutom, menar Obama, är Europa mer hotat av al-Qaida än USA.
– al-Qaida har förmodligen större möjligheter att genomföra en allvarlig terroristattack mot Europa än mot USA eftersom det ligger närmare.
Den franske presidenten Nicolas Sarkozy ställde sig bakom Obamas nya Afghanistan-strategi efter ett möte med den amerikanske presidenten. Men några ytterligare franska trupper är inte aktuella, meddelade han. Och liknande besked är att vänta från flera håll.
Europeiska länder har en kritisk hemmaopinion att slåss mot och några större truppökningar är inte att vänta. Däremot kan det bli tal om ökade civila insatser.
Vid Natomötet är det tänkt att efterträdaren till Natos avgående generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer ska utses. Stalltipset är att det blir den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen.
Men på fredagskvällen var utnämningen långt ifrån klar. Turkiet motsätter sig Rasmussen och vid en presskonferens i London på fredagen uttryckte dess premiärminister Tayyip Erdogan stor skepsis mot dansken.
Framför allt är Erdogan besviken på Fogh Rasmussens agerande i samband med Jyllands-Postens publiceringar av Mohammed-karikatyrer.
– Hur kan de som inte bidrar till fred nu göra det i framtiden? Detta skapar självklart ett frågetecken hos oss och därför är jag personligen negativt inställd till hans kandidatur, sade Erdogan, enligt Reuters.
Samtidigt ökade spekulationerna om att det ändå blir Rasmussen när han sent på torsdagskvällen till sist, efter månaders ryktesspridning, uppgav att han faktiskt är intresserad av posten. På fredagen citerades dessutom den tyska förbundskanslern Angela Merkel som sade att utnämningen kommer att vara klar när ledarna för Nato-länderna äter en sen middag på fredagskvällen.