Sara: När äger det stora valet rum? Alltså när det står mellan Obama och en motståndare? Och är det självklart att det blir så?
Michael Winiarski:
Det är den 6 november, alltid en tisdag under den första veckan i november. Det kommer att bli Obama mot en av de republikaner som nu deltar i primärvalsutsålningen. Men det kan också dyka upp andra seriösa kandidater från ett "tredje parti" som stäler til det för de etablerade prtiern. Till exempel har Ron Paul tidigare ställt upp som Libertarianska partiets kandidat 1988. Han har nte helt uteslutit att han gör det igen om han inte skulle vina nomineringen 2012.
peter: Varför är Ron Paul så bortglömd av amerikansk media? Han har ju en stor gräsrotsrörelse och vunnit flera debatter enligt opinionsundersökningar, ändå talas det knappt om honom.
Michael Winiarski:
Hej,
Jag håler inte med om denna verklighetsbild. OK, Ron Paul kanske var lite "bortglömd" tidigare, men absolut inte mer än Rick Santorum, som nu toppade i Iowa. För att inte tala om Jon Huntsman. Skälet är enkelt: de låg dåligt till i opinionsundersökningarna, men så fort de började skjuta uppåt blev de intressanta. Många svenska Paulister tror på en stor konspiration för att "mörka" Ron Paul. Vem skulle ha tid och ork att iscensätta en sådan?
Kalohux: Varför ignorerar ni Ron Paul, är det en världsvid sammansvärjning av vänsterjournalister eller klipper och klistrar ni rakt av från USA:s tidningar?
Michael Winiarski:
hej,
det är många Ron Paul-frågor på chatten
se tidigare svar till "peter"
Anders: Mitt Romney vann med endast 8 röster i Iowa. Är resultatet säkert, eller finns det risk för omräkningar etc när marginalen är så extremt liten?
Michael Winiarski:
Jag tror att det inte spelar någon roll med 8 röster hit eller dit. Det handlar ändå om att de två ligger i princip lika som segrare - och ingen ska utses till något ämbete på grund av en 8 rösters skillnad. Iowa är bara den första etppen på ett långt race. Romney kan segla vidare till New Hampshire med ökat självförtroende (där har han en massiv opinionsledning), medan Santorum i stort sett saknar valorganisation där. Fördel Romney alltså.
bamse: Är amerikanska val verkligen demokratiska ? Elle är de fejkade.. Man får ett intryck att en osynlig grupp ledare väljer en av kandidater som pasar deras intressen och sedan justerar de valresultat tills de uppnår en effekt. Kan någon säga vad är sannolikheten att i en delstat med nånga hundra tusen röstberättigade kommer det atts skiljas endast på 8 röster ?
Michael Winiarski: Man kan inte nog understryka att det som har skett i Iowa inte är ett val, utan en första intern nomineringsomgång i ett av USA stora partier. Man får se det mer som en "Robinson"-utslagning, och denna dokusåpa är en serie i många avsnitt. Hur många vet ingen, men det är totalt 50 delstater i USA. Det verkliga valet är 6 november, och då blir det viktigare att hålla ett öga på att det som sker är rätvist och fritt.
billion: Ron Paul höll uppe siffrorna trots att han fick mycket negativ media sista dagarna inför valet. För Rick Santorum var det precis tvärtom. Han slapp granskning och fick mycket positiv media. Vad tror du det här innebär för New Hampshire där Mitt Romney måste vinna stort för att inte göra väljare besvikna och Santorum måste visa framfötterna? Det lär ju bli en helt annan granskning av Santorum nu.
Michael Winiarski:
hej billion,
det är säkert riktigt att Ron Paul drabbades av att ha "peakat" en aning tidigare än Rick Santorum. Medier och motståndare hann dra upp en del dynga från hans förflutna (bland annat rasistiska och homofoba newsletters från 1990-talet som han stod bakom), och det bör rimligen ha skadat honom. Å andra sidan är allt en fråga om förväntningar: vem kunde för några månader ha trott at Ron Paul skulle nosa på toppen i Iowa? Hans resultat måste ändå ses som en stor framgång för honom. Nu blir det Santorums tur att bli rannsakad, och det kan göra hans framgångssaga kort.
Magnus: Rick Santorum beskrivs i olika sammanhang som väldigt kristen, till och med som fundamentalist. Hur mycket skiljer han sig i de politiska frågorna från de övriga kandidaterna?
Michael Winiarski:
Santorum (och Bachmann) var tidigare en ensamt ropande evangeliskt kristen röst i racet, men de andra har hängt på och försöker överträffa varandra som mest renläriga motståndare mot gay-rättigheter och aborter. Även den tidigare socialt sett liberale mormonen Romney har klivit långt åt höger i dessa "family values"-frågor. Någon ekonomisk politik att tala om har han inte, så det är svårt att jämföra.
Yo: Hej! Hur stor betydelse har dagens resultat? Har den gode Ron Paul fortfarande någon chans?
Michael Winiarski:
Hej Yo!
Alla de tre ledande kandidaterna har förmodligen ett "tak" : Mitt Romney har aldrig fått över 25 procent av de republikanska sympatierna, Rick Santorum har svårt att nå utöver de evangeliskt kristna. Med Ron Paul är det svårare att sia - han har helt klart en ungdomligt entusiastisk anhängarskara, bland annat många som är krigsmotståndare (vilket lockar många som röstade på Obama 2008). Men många konservativa republikaner kan inte acceptera att Paul vill dra tilbaka alla USA:s militärbaser i världen och hans påståenden att det är USA:s fel att terrorister angripit landet. Men han kan nog hänga kvar ett tag till.
Leo Låby: Av att titta på vissa amerikanska media (exempelvis extremt vinklade Fox News) får man intrycket av att Obama är en extremt ogillad president. Hur ligger det verkligen till? Hur mycket stöd har Obama av sina väljare och av folket, och är Romney någon som har stor möjlighet att slå honom i valet i november?
Michael Winiarski:
Hej Leo,
Nej, Obama är absolut inte extremt ogillad. Entusiasmen från 2008 är förstås borta, men hans popularitetssiffror har stabiliserats, och ökat en aning. Det får man inte veta i Fox News, där vissa program ägnar sig åt ren hjärntvätt. Där kan det framstå som om Obama är en hatad socialist som vill förvandla USA till en europeiskt välfärdsstat. I själva verket är Obama en ganska utpräglad försiktig mittendemokrat dessutom med starka band till Wall Street, och många vänsterdemokrater har varit besvikna på att han inte har genomdrivit mer progressiva reformer. I flera sakfrågor är väljarkåren i stort missnöjd, främst hur presidenten sköter ekonomin. Hans förtroendesiffror när det gäller nationell säkerhet är däremot höga. Personligen är Obama stadigt populär, och ska man döma av de mätningar som har gjorts för hur en duell Obama-Romney skulle gå, vinner Obama, om än knappt.
mittey: Ron Paul har en retorik som ibland liknar anarkister på vänsterflanken, men han är samtidigt väldigt väldigt höger. Upp och ner vända-världen, kan tyckas. Var skulle du vilja placera in Ron Paul på den svenska politiska kartan?
Michael Winiarski:
Oj, det var en svår fråga. Skalan blir lite kort och tvärs, liksom i USA för övrigt. Om jag minns rätt har Vänsterpartiet krävt att USA stänger alla sina utländska militärbaser, så det gör honom till en vänsterman. Finns det något svenskat parti som vill legalisera cannabis?
I så fall är Paul där.
Det mesta övriga är långt åt höger. Borgerliga politiker vill ofta spara på statsutgifter, men inget parti i Sverige vill väl skära ner statsbudgeten med 2/3 som Ron Paul vill.
NotAvailable: I din bedömning, vilken av republikanernas kandidater är *minst* skogstokig - dom har ju alla clownskorna hårt åtsnörda men någon måste ju vara mer lämpad som president än som fyllning till ett litet vadderat rum?
Michael Winiarski: Hej NotAvailable,
Spontant skulle jag svara Jon Huntsman, förre guvernören i Utah (och tidigare USA:s ambassadör i Kina). Han är en omvittnad smart person, kompetent inom utrikespolitik, har varit framgångsrik konservativ guvernör. Men det är inte saker som har väckt någon entusisam i republikanska partiet, och vad det är ett uttryck för överlåter jag till var och en att fundera på. De flesta andra kandidater - inklusive Perry, Romney, Bachmann och Santorum - försöker vinna poäng på att ifrågasätta vetenskapliga bevis. Men det spelet spelar inte Huntsman med i, han sade i stället: "Kalla mig crazy, men jag tror på evolutionen och att det existerar ett globalt klimatproblem". Det gav inga positiva utslag inom den republikanska väljarbasen. han fick 1 procent i Iowa (där han visserligen struntade i att kampanja).
Oscar: Skulle du kunna förklara mer ingående hur "valet" i Iowa fungerar? Jag har inte förstått det fullt ut själv men Iowa caucuses är i själva verket inte ett ett val utan ett slags valmöte där resultatet inte är bindande i sig. Jag har till exempel börjat läsa i amerikansk media här på morgonen att Ron Paul troligtvis får fler delegater än de andra trots att han bara hamnade på tredje plats i själva "valet". Hur kommer det sig?
Michael Winiarski: Hej Oscar,
I DN den 2 januari skrev jag en utförlig text om detta, här får du några utdrag ur artikeln, kanske det kan vara till någon hjälp:
"...i Iowa (ineds) en lång process i det republikanska partiet som avslutas vid konventet i slutet av augusti med att partiet formellt nominerar sin presidentkandidat.
Vilken av de kvarvarande kandidaterna – Mitt Romney, Ron Paul, Newt Gingrich, Rick Santorum eller någon annan – som får förtroendet att försöka besegra Barack Obama i november 2012 bestäms av vem som får stöd av flest delegater som sänds till partikonventet. Och det är i USA:s 50 delstater som delegaterna utses; i Iowa och på andra håll vid ”caucuses”, nomineringsmöten, men i de flesta stater i primärval.
I primärval – till exempel i New Hampshire den 10 januari – utser väljarna delegater med valsedlar i ett traditionellt hemligt val (ofta öppna för partilösa) som pågår under hela dagen.
Nomineringsmöten är avsedda för partimedlemmar och hålls ofta under kvällstid i privata hem eller i skolor.
Båda partierna har normalt en likartad nomineringsprocess. Men med Barack Obama, partiets de facto-ledare, i Vita huset behöver inte demokraterna rösta om vem de vill ha som kandidat – ingen ifrågasätter att den sittande presidenten ska få ”four more years”.
Demokraterna håller ändå sina ”caucus” (indiansk-amerikansk term för nomineringsmöten), men de syftar till att mobilisera de partitrogna inför presidentvalskampanjen som drar gång på allvar efter sommaren.
Att Iowa är först ute i den utdragna serien av nomineringsmöten och primärval beror på en historisk tillfällighet. Men många menar att denna placering har gett Iowa en överdriven och orättvist stor betydelse.
Det finns flera skäl till att Iowas betydelse är omdiskuterad. Det är förvisso en ”bellwether state”. Det vill säga: som Iowa röstar, röstar USA, nästan på procenten. Men det ifrågasätts ändå att just denna nästan helvita, lantliga och konservativa stat mitt i Mellanvästern ska spela så stor roll för vem som blir supermaktens ledare.
Samtidigt bör man vara försiktig med att fästa för stort avseende vid Iowa, varnar experterna. Det är inte så att den som tar hem Iowa till slut blir nominerad, än mindre vinner presidentvalet.
Utgången i Iowa bestämmer fortsättningen på andra sätt. Dels väntas de som hamnar i botten dra sig ur, och de som överraskar med en god placering kan få nytt liv i sina kampanjer.
Bara två av de fyra senaste republikanska Iowa-vinnarna har vunnit nomineringen (Bob Dole 1996 och George W Bush 2000), och endast en har blivit president (George W Bush). Men Iowa är ändå ett styrkeprov, och länge inträffade aldrig att en som placerat sig sämre än trea gick vidare för att vinna nomineringen. Undantaget var 2008, då John McCain kom fyra i Iowa, men ändå blev republikansk presidentkandidat.
Obama kan dock tacka Iowa för att han i dag är USA:s president. En dryg månad före det demokratiska nomineringsmötet den 3 januari 2008 låg han efter Hillary Clinton i opinionsmätningarna, men han vann nomineringsmötet där. Efter segern i Iowa fick Obama rejäl skjuts i sin kampanj, och han vann majoriteten av delegaterna till demokraternas partikonvent.
Jon Huntsman, förre guvernören i Utah, som inte ens har brytt sig om att bedriva någon kampanj i Iowa, har avfärdat delstatens betydelse. Han har i stället satsat allt på New Hampshire, där primärval hålls en vecka efter Iowa.
“De plockar majs i Iowa, men de väljer president i New Hampshire”, sade Huntsman nyligen.
Navve: Det finns en del skellett i Romney's garderob som kommit fram under valrörelsen. Tror du Obama skulle framhäva dem eller kommer han återigen sitta på sin höga häst och undvika pajkastning. Frågan behöver inte bara gälla Romney utan kan gälla vilken republikansk kandidat som helst.
Michael Winiarski:
Hej Navve,
Det är riktigt att Romney har en hel del mot sig, och vid en direkt duell mellan honom och Obama kommer nog ingen att lägga fingrarna emellan. Det kanske inte blir regelrätt pajkastning, men jag är övertygad om att Obamas 1 miljard dollar i kampanjkassan kommer att användas till att framhäva allt dåligt med alternativet till den nuvarande administrationen. Ett skäl är att Obama inte har så många populära åtgärder at skryta med.
Blir det Romney så kommer hans "record" som vd i finanskapitalfirman Bain framhävas (uppköp och nedläggningar och avskedanden) och som guvernör (sysselsättning, sjukvårdsreform m m) att koma under attack. Men framför allt finns det rikligt med exempel på hur Romney har intagit diametralt motsatta ståndpunkter i snart sagt alla politiska frågor (sjukvård, aborter, immigration m m). Så Obama-kampanjen kommer säkert att använda sig av "negativt" propaganda, allt för att att framställa Romney som en principlös opportunist.
erik: några av presidentkandidaterna har bakgrund inom mormon kyrkan. Hur ser det amerikanska folket på det?
Michael Winiarski:
Du tänker på Mitt Romney och Jon Huntsman. Förr var det lika omöjligt för många amerikaner att acceptera en mormon som president som det det var att en katolik kunde väljas till det högsta ämbetet - vilket skedde 1960 med valet av john F Kennedy. I dag är det en minoritet som bryr sig, främst de mest aktivistiska evangeliska väckelskristna, som inte anser att mormonkyrkan är kristen. Men väljarkåren i stort verkar ha annat i fokus, som vem som är mest lämpad att sköta ekonomin.
Faceroll: Hur sannolikt tror du det är att Chris Christie eller någon annan hoppar in (antingen innan super Tuesday eller innan konventet)?
Michael Winiarski:
Inte alls troligt. Chris Christie har ju gett sitt stöd till Romney. Snarare spekuleras om att han blir Romneys "running mate" som vicepresidentkandidat.
Cornelia Hermelin: Finns det en framtid för tea party-rörelsen och vilken är dess största inverkan på amerikansk politik?
Michael Winiarski:
Hej Cornelia, svårt att sia om. Men den energi som fanns i Tea Party-rörelsen 2009-2010 är borta och kommer nog inte igen. Det var främst en revolt mot den nytillträdde Obama.
nils: USA:s tvåpartisystem gör ju att valet handlar om att få mittenväljaren. Har något skrivit nån artikel om vilken effekt på presidentskapet en utmanare har? Jag tänker att Obama ju kommer vinna, om inget enormt händer, men hur tror du hans presidentskap kommer skilja sig om han tvingas vandra åt det högra/konservativa håller mot Mitt eller Rick jämfört med om han tvingas vandra åt de vänstra/liberala håller mot Ron? Precis som förra året känns primärvalet intressantare än presidentracet.
Michael Winiarski: Hej Nils,
Kandidater anpassar sig alltid i viss mån efter varandra i en kampanj, men jag tror inte att presidentskapet därefter påverkas. Det är andra faktorer (ekonomin, oförutsedda utrikeshändeser och annat) som styr mer. När valet är över är det mesta från kampanjen glömt. Jag förstår däremot inte vad du menar med att Ron Paul på något sätt skulle vara vänster/liberal. Det är en total missuppfattning av vad han står för - något mer konservtivt finns nog inte bland kandidaterna i USA just nu Du blandar kanske ihop begreppet med "libertarianism", som innebär minsta möjliga inblanding från staten i människors liv. Paul vill montera ner all välfärd och grundfilosofin är att alla får klara sig själva. Låter inte så vänster om du frågar mig. Det enda Ron Paul har gemensamt med vänstern är hans motstånd mot amerikanska krigsinsatser utomlands.
moderator: Då var det dags att avsluta chatten. Tack till Michael Winiarski och tack till alla medverkande!