Rapportens rubrik är ”Kommendantens guide för upprorsbekämpning”. I den jämför general McChrystal Natos insats i Afghanistan de senaste åtta åren med en tjurfäktning.
" Vi är som den starka tjuren som hela tiden angriper tjurfäktarens röda skynke. Till sist blir tjuren trött och den svagare tjurfäktaren vinner. Tjurens beteende är instinktivt och förutsägbart. Men förödande."
" Vi behöver varken vara korkade eller ineffektiva för att förlora i Afghanistan, det räcker med att vi är omdömeslösa."
Stanley McChrystal kräver en helt ny attityd hos de snart 100.000 utländska soldaterna under hans befäl.
" Vi måste ändra vårt sätt att tänka och agera på. Vi kan inte vinna genom att bara döda talibaner. Överväldigande eldkraft räcker inte för att skapa säkerhet för det afghanska folket som vi är här för att skydda."
Enligt McChrystal måste Isafledningen tänka om och ägna 95 procent av sin kraft på att skapa förtroende hos 95 procent av befolkningen. Folkets stöd är det enda som talibanerna inte har råd att förlora.
"Talibanernas förråd av nya rekryter är oändligt. Vi måste vara medvetna om att vårt sätt att agera skapar fler talibaner. Konventionellt sett skulle det återstå åtta talibaner om vi skjuter två av tio. Men de två döda har många släktingar som vill hämnas. Så matematiken här i Afghanistan innebär att tio minus två blir tjugo. Vi får tio nya fiender i stället för två färre."
"Jag menar inte att vi alltid ska undvika en strid, men för att vinna måste vi göra mycket mer än så. Vi kan aldrig vinna ett utnötningskrig i Afghanistan."
I sin rapport ger Stanley McChrystal små konkreta exempel på händelser där den Natoledda Isafstyrkans agerande skapat fler talibaner.
”En Isafstyrka i ett ganska vänligt område hade svårt att komma fram med sina stora lastbilar för att den smala vägen var omgiven av fruktträd. Soldaterna löste problemet genom att hugga ner träden. Kort därefter fann man att vägen var minerad med vägbomber.”
Ett annat exempel:
”I en mindre stad kom en Isafstyrka körande i full fart så att bilister och fotgängare fick slänga sig undan. När en vanlig bil kom körande på en tvärgata skulle Isaf avlossa en lysgranat framför bilen som varning (helt enligt instruktionerna). Men granaten for in genom bilrutan och tände eld på bilen. Medan Isaf körde vidare samlades stadsborna runt den brinnande bilen.”
" Hur många unga män blev talibaner där och då", undrar Stanley McChrystal.
Han betonar också att Nato och Isaf måste undvika civila offer.
"Om civila dör i en eldstrid spelar det ingen roll vems skott som dödade dem. Ansvaret är vårt, eftersom vi misslyckades med att skydda dem."
Stanley McChrystal riktar en direkt uppmaning till sina soldater att uppföra sig i Afghanistan som de vill att en främmande armé skulle göra i deras egna hemkvarter.
"Tänk på hur ni kör, hur ni klär er och på er attityd till folk. Tänk på vem ni äter lunch med och på hur ni reagerar på afghanernas glädje och sorg. Allt är en del i vårt uppdrag här."
Stanley McChrystal avslutar sin sju sidor långa guide med 12 nyckelpunkter, där respekt för afghanerna är det genomgående temat.
"Att förstöra ett hem eller egendom för civila äventyrar livsbetingelserna för en hel familj och det skapar ännu fler talibaner. Om vi gör det sår vi bara nya frön till vårt eget nederlag."