Washington.
Efter ett och ett halvt år i Vita huset har Barack Obamas förtroendesiffror sjunkit till en nivå som är lägre än vad som har uppmätts för någon annan sittande president - från över 70 till mindre än 45 procent. En ännu större andel av amerikanerna anser att USA är på väg åt ”fel håll”.
Motgångarna tycks torna upp sig för Obama. I tisdags röstade senaten ner hans lagförslag om att storföretag och andra starka intressegrupper öppet måste redovisa hur mycket pengar de satsar i politiska valkampanjer.
Lite mer än tre månader återstår till det viktiga kongressvalet, och det demokratiska partiet riskerar att förlora majoriteten i såväl senaten som i representanthuset.
Den nästan magiska lystern från Obamas triumfartade valkampanj 2008 - som i hög grad byggde på den unga och fräscha kandidatens personliga utstrålning - har mattats avsevärt.
Trots att Obama och hans parti ännu formellt kontrollerar såväl den verkställande som den lagstiftande makten har han stora problem med att få igenom sitt politiska program.
Det krävdes enorm kraftsamling innan hans stora fråga, sjukvårdsförsäkringen, baxades igenom i USA-kongressen.
Obama förutspådde att opinionens skepsis till sjukvårdsreformen skulle avta när det väl var beslutat, men så har inte skett. Tvärtom visar flera undersökningar att stödet för reformen är ännu lägre i dag än före beslutet i kongressen.
Med något mindre besvär har presidenten fått igenom en reglering av finansmarknaderna. Både den känsliga invandrarfrågan och klimat- och energipolitiken har kört fast.
Den enda fråga där det ser ut att finnas ett brett stöd över partigränserna är Afghanistan, där han natten till onsdagen fick igenom 37 miljarder nya dollar till krigsinsatserna i Irak och Afghanistan. I den frågan är däremot folkopinionen betydligt mer kritisk.
Presidentens popularitetsras har nu blivit ett så allvarligt problem att många, även på den demokratiska sidan, till och med börjat tvivla på att Obama är en tillgång i kongressvalen i november. Den demokratiske valstrategen David Plouffe sade i veckan - inför en resa som Obama ska göra i sin gamla hemstat Illinois - att lokala kandidater inte kan lita till Obamas stjärnglans för att vinna.
Det finns en rad tänkbara förklaringar till att Obama inte har kunnat växla in löftena om stora förändringar i ett framgångsrikt presidentskap. De flesta är ense om att den viktigaste faktorn är ekonomin.
Många påminner i dag om den skylt som Bill Clintons strateg James Carville lät sätta upp på väggen: ”It´s the economy, stupid!” (Det är ekonomin, dumbom!). Detta tänker republikanerna utnyttja och lovar att göra höstens val till ”en folkomröstning om ekonomin”.
En viss ekonomisk återhämtning har inletts, men det märker inte de nära tio procent arbetslösa mycket av.
Obama lastar eländet på sin företrädare i Vita huset. Han brukar säga att ”republikanerna hade sin chans att köra, men de åkte i diket och ska inte få tillbaka bilnycklarna”.
Men mer än 18 månader efter att den impopuläre George W Bush flyttade till Texas är det svårt att skylla på expresidenten. Enligt Andrew Kohut vid Pew Research Center är det nu i allmänhetens ögon demokraterna som äger problemet.