Sudans president Omar Hassan Bashir är den första sittande stats- eller regeringschefen att åtalas för krigsförbrytelser. Kritiker hävdar att det kan hindra en fredsprocess i regionen.
Konflikten i Darfurregionen i Sudan har pågått sedan 2003 och omkring 300.000 människor beräknas ha dött. I juli i fjol krävde Luis Moreno-Ocampo, chefsåklagare för internationella brottmålsdomstolen ICC, en arresteringsorder för president Bashir angående anklagelser om folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten.
Det finns en omdebatterad rädsla för att internationella domstolstribunaler hindrar fred i konfliktområden när sittande statschefer åtalas. FN:s säkerhetsråd kan enligt artikel 16 i ICC:s stadgar förhala åtal som anses hota en fredsprocess, och när Afrikanska unionen med flera bad rådet använda den möjligheten sköts åtalet mot Bashir upp.
Fyra av de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet – Storbritannien, Kina, Frankrike och Ryssland – har indikerat stöd för att åberopa artikeln i Sudans fall om presidenten samarbetar för att få den sköra fredsprocessen att bli verklighet.
Flera människorättsorganisationer menar att det hade kunnat bli dödsstöten för internationell rättsskipning och att det skulle bli ett farligt prejudikat. Det hade sänt budskapet att rättvisan är förhandlingsbar, och risken vore stor att andra krigsbrottslingar ställer krav och hotar med mer våld.
– Fred och rättvisa förstärker varandra. Först när ledarna som begått allvarliga brott mot befolkningen ställs till svars kan man få långsiktig stabilitet och en grund för att utveckla rättssystemet, säger Sara Darehshori som arbetar med internationell rätt för Human Rights Watch.
Många tror att den motivation Bashir behöver för att verka för fred är just att beviljas amnesti, men hittills har han inte visat några tecken på att lägga ner sin militära verksamhet.
I stället har han försökt utlysa nyval för att skaffa sig en demokratisk plattform och undvika att utlämnas av Sudan om åtalet väcks.
När Serbiens president Slobodan Milosevic åtalades 2001 för krigsförbrytelser under Kosovokriget var han mitt i en pågående fredsförhandling. Många var då oroade att processen skulle förstöras, men bara några dagar senare gick fredsavtalet igenom, och enligt flera av parterna var åtalet snarare en hjälp.
Om man ser till ett längre perspektiv är det svårt att hävda, baserat på historiska exempel, att åtal av det slaget hindrar långsiktig fred. Flera av världens ledare som sitter och förhandlar vet med sig att de själva inte har folkets stöd, och därmed förhandlar de i eget intresse när det kommer till prejudikat om åtal av statschefer.
Det finns en rad ledare som kan komma att ställas till svars för krigsförbrytelser: Charles Taylor i Sierra Leone, rebelledaren Joseph Kony i Uganda och Radovan Karadzic i Bosnien är några av dem.
Eftersom ICC är bunden att operera i konfliktfyllda områden kommer åtalen oundvikligen att möta situationer där strävan efter rättvisa riskerar att påverka försök till nationell försoning. Men som Hans Corell, ambassadör och före detta undergeneralsekreterare för rättsliga frågor i FN, uttrycker saken:
– Det ögonblick en krigsherre själv förhandlar om sin amnesti, och lyckas, sås ett frö för nästa diktator i världen.