Efter månader av väntan meddelar en domstol i London på onsdagen om Julian Assange ska utlämnas till Sverige eller inte. Under den utdragna processen har mycket av den tidigare glansen kring både Assange och det Wikileaks han grundade falnat.
Beskedet från high court, motsvarande hovrätten, riskerar dock att bli bara ytterligare ett steg i en process som pågått i över ett år, sedan det först blev känt att Assange var misstänkt för bland annat våldtäkt under ett besök i Sverige.
Det är troligt att beslutet, oavsett vilket det blir, kommer att överklagas. Om högsta domstolen beviljar prövningstillstånd väntar ytterligare av månader med oklarhet kring fallet.
Assange är häktad i sin utevaro i Sverige därför att polisen vill förhöra honom om de sexbrott han misstänks för.
Efter ett eventuellt beslut om utlämning kommer han att antingen transporteras hit med engelsk eskort eller också åker svensk polis över och hämtar honom. Stockholmspolisen kommer att mörka både tidpunkt och plats för hans ankomst.
Troligen kommer han att släppas fri efter förhör. Många tvivlar på att det kommer att bli något åtal eftersom ord här kommer att stå mot ord som så ofta i fall om sexuella övergrepp.
Men under den långa utredningstiden har Assanges skapelse Wikileaks, som väckt många regeringars vrede genom att på internet publicera stora mängder hemligstämplat material om bland annat kriget i Afghanistan, tvingats ner på knä sedan alla betalningar till organisationen via nätet stoppats.
Beslutet om Assange sammanfaller med en stor internationell konferens i London om cyberrymdens alla hot och möjligheter. Bland frågorna om säkerhet och frihet på nätet lyser Wikileaks med sin frånvaro.
Utrikesminister Carl Bildt, en av talarna på konferensen, vill inte ens se företeelsen Wikileaks som en stor internetfråga.
– Inte i det sammanhang vi diskuterar här. Den arabiska våren och hur man där använde sociala medier för att bryta ner olika regimer, det är en verkligt stor historia, säger Bildt till TT.
Han försvarar sin tidigare ståndpunkt att det måste vara legitimt för regeringar att ha hemlig kommunikation utan läckor. Farorna med läckor tycker han att Wikileaks visat tydligt.
– Sedan kan man alltid diskutera om det för mycket sekretess från vissa regeringar, säger Bildt.