Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

OECD: ”Krävs genomgripande förändringar i svenska skolan”

Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP), och Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).
Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP), och Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S). Foto: Janerik Henriksson/TT

Genomgripande förändringar krävs i den svenska skolan, enligt en ny rapport från OECD. Högre status för läraryrket och bättre karriärmöjligheter, ökade krav på elever och fortsatt kamp mot klyftorna mellan olika skolor och kommuner, är vägen framåt, menar organisationen.

– Resurser måste slussas dit de verkligen behövs. Sverige måste bli bättre på att få de bästa lärarna och rektorerna till de skolor där utmaningarna är störst. För ju fler val som föräldrar har i ett skolsystem, desto starkare och robustare måste systemet vara, sade Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa, när OECD-rapporten presenterades på måndagen.

– Men det här handlar inte bara om att resultaten är svaga i områden med familjer som har små resurser. Det krävs betydligt mer, sade Schleicher, som i sitt anförande påpekade att elever med en låg social bakgrund i Kina ofta presterar bättre än elever med en hög social bakgrund i Sverige.

Enligt OECD behövs bland annat ett nytt, nationellt institut med uppdrag att stärka lärar- och rektorskårernas kompetens. Sverige behöver också se över lärarutbildningarna och höja kraven för blivande lärarstudenter, skriver OECD i rapporten Improving Schools in Sweden.

– Rektorer i Sverige ser sig i första hand som adminstratörer. Men lärare måste också ha en chef som de kan tala med och bolla pedagogiska idéer med. En rektor måste dela med sig av sin kompetens, sade Schleicher, som också vill ge lärare ytterligare karriärmöjligheter inom yrket – något som skulle återspeglas i lönen.

OECD efterlyser också en attitydförändring i klassrummen: Alla elever ska känna att lärarna har höga förväntningar på dem. Samtidigt måste stödet till elever med annat modersmål än svenska göras likvärdigt över landet. Det fria skolvalet måste också göras mer likvärdigt, så att alla familjer kan göra medvetna val. Kommuner bör samarbeta med fristående skolor, föreslår OECD.

På ett övergripande plan vill OECD se att alla inblandade parter gemensamt drar åt samma håll och att kommuner, friskolor och skolor samarbetar. Dessutom bör Skolinspektionen få ett större ansvar för att skolorna förbättras.

Efter Pisachocken i december 2013, då svenska elever visade sig ha den sämsta kunskapsutvecklingen i hela OECD, bad alliansregeringen OECD att förklara vad som gått snett och vad som behöver göras. Inte för att det saknades teorier och idéer, utan för att få ett internationellt perspektiv.

Det är resultatet av det arbetet som OECD på måndagen lämnades över till regeringen. Adressat var utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), gymnasieminister Aida Hadzialic (S) och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, tillika ordförande i den nyinrättade Skolkommissionen.

– Vi välkomnar dessa rekommendationer. Det här är en utmärkt utgångspunkt för den nya  Skolkommissionen, sade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström vid presskonferensen.

Kommissionen ska nu i sin tur, på basis av OECD-rapporten, sammanställa en att göra-lista för svensk skola. En första redovisning ska levereras till regeringen i januari.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.