En tsunami som slår in mot stranden bär en energi som kan krossa allt i sin väg. Oceanografen Leif Djurfeldt har upplevt en stor jordbävning och sett en tsunami slå in mot kusten nära sitt hus i Chile.

– Man känner sig otroligt maktlös, säger han.

En tsunamivåg är låg ute till havs, men färdas i hög fart. Den kan gå i upp mot 1.000 kilometer i timmen. Hastigheten beror på hur djupt det var där jordskalvet inträffade.

Närmare land minskar havdjupet och vågen stiger samtidigt som den saktar in.

– Energin i vågen är densamma, men energin samlas på mindre yta, förklarar Leif Djurfeldt, som är universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet. 

Om vågen trycks ihop och närmar sig en flodmynning eller en hamn kan den stiga otroligt högt.

– Den kan öka från en meter till uppåt 30 meter. 

En orsak till att en tsunami förstör så mycket är att det är ett antal vågor som sköljer in. Det kan dröja ett tiotal minuter mellan dem. Vattnet stiger och sjunker flera gånger.

– Varje gång rycks det loss nya båtar, bilar, hus, bråte och träd. Då bildas den här sörjan av bråte som det är omöjligt att överleva i. Det är fruktansvärt att titta på, säger Leif Djurfeldt. 

En riktigt stor tsunami inträffar vart tionde år ungefär. Om det kommer stora efterskalv kan det uppstå en ny tsunami i Japan. Men Leif Djurfeldt tror inte att jorden spricker lika mycket nästa gång. Ofta handlar det om kvarvarande spänningar som är mindre än vid det första skalvet.

Men i Chile kommer det  fortfarande efterskalv, trots att det gått mer än ett år sedan det stora skalvet.

Vid tsunamin i Chile den 27 februari i fjol var Leif Djurfeldt hemma i sitt hus på en kulle ovanför havet. I Chile blev antalet dödsoffer relativt få, omkring 400, trots att skalvet nådde magnituden 8,8 på Richterskalan. Chilenarna vet att springa undan havet till närmsta höjd när de känner att jorden skakar.

– Många av dem som dog var turister som tältade vid stränderna, förklarar Leif Djurfeldt.