Alla samhällen bekymrar sig för det uppväxande släktet. Hos oss förfasas vi över övervikt, droger och datorspelande – knappast över dödliga infektioner, hunger och analfabetism.
För en stor del av världens barn råder en helt annan verklighet. Det handlar om att 70 miljoner barn fortfarande inte får gå i skolan och att en halv miljon mödrar årligen dör i barnsäng.
Det är lätt att bli förtvivlad av sådana siffror. Men i många länder som lämnat den djupaste fattigdomen bakom sig har trots allt dramatiska förbättringar ägt rum. Ett signum för fattigdom är stora barnkullar. I dag föds färre barn per kvinna i Iran än i USA.
Några av FN:s så kallade millenniemål som lanserades för tio år sedan handlar om barns välfärd.
Målet att alla pojkar och flickor ska få gå i grundskola kan komma att uppfyllas om några år. I Latinamerika går 95 procent av de yngre barnen i skola, och i Sydasien är det nu runt 90 procent. Längst från målet är Afrika söder om Sahara med runt 75 procent, men andelen har där ändå ökat snabbt de senaste åren.
Här är några åtgärder som FN håller fram för att man ska kunna nå skolmålet:
• Ta bort skolavgifter och skoluniformer.
• Inför skolmat.
• Bistå fattiga bönder så att deras barn kan slippa arbeta i jordbruket.
Dödligheten för barn under fem år ska enligt ett annat mål minska med två tredjedelar. Latinamerika, Arabvärlden och Nordafrika är på god väg, men om inte en hälsorevolution äger rum i övriga Afrika kommer målet inte att klaras där.
Man kan dock nå framsteg med enkla medel. Två handfasta åtgärder som ger snabb effekt på barns hälsa är att borra fler brunnar och bygga bort öppna avträden och avlopp som sprider sjukdom.
Här är några andra:
• Massvaccinationer.
• Myggnät mot malaria.
• Slopade sjukvårdsavgifter.
Målet om mödradödlighet har stor betydelse för barnen. Det är ett av dem som går trögast. Det är mycket långt kvar till att få ner dödstalen med de uppsatta tre fjärdedelarna.
Ett par åtgärder som behövs:
• Förbättra vatten och sanitet på skolor och sjukhus.
• Nationella kampanjer mot våld mot kvinnor.
Eftersom ansvaret för barnen i en bedövande majoritet av världens familjer ligger hos kvinnan är jämställdhetsutvecklingen avgörande. Barn till kvinnor som fått grundskoleutbildning har exempelvis dubbelt så stor chans att överleva som barn till kvinnor utan utbildning.
Framgångar kan uppvisas: fler kvinnor än någonsin förvärvsarbetar och är med och fattar beslut. Men fortfarande tjänar världens kvinnor en tredjedel mindre än männen, och än är bara 18 procent av parlamentsledamöterna kvinnor. Vägen fram kommer till stor del att handla om kamp för att bryta maktstrukturer.
Monica Lorensson på FN:s utvecklingsprogram i Sverige konstaterar att det är en stor pedagogisk uppgift att balansera mellan framsteg och utmaningar:
– Det gäller att hålla ut, för det är moraliskt viktigt att kunna mobilisera kring FN-målen. Alla har ett ansvar, inte minst regeringarna i de fattiga länderna.