Varningen kommer efter att Niger bekräftat en läckt prognos om matbrist i landet. Enligt beräkningarna kommer hälften av landets befolkning på 15 miljoner att drabbas. Bland orsakerna finns sjunkande spannmålsproduktion. Niger tror sig ändå kunna sörja för de mest behövande medborgarna.
Matbrist hotar även Nigers grannländer Burkina Faso, Tchad, Mali och i norra Nigeria.
– Det handlar om en enorm katastrof. Om vi handlar snabbt nog kan svält undvikas, säger chefen för EU:s biståndsorgan Brian O'Neill till nyhetsbyrån Reuters efter att ha besökt området.
Han uppmanar FN att ”agera kraftfullt”.
Enligt Brian O’Neills uppskattningar skulle det behövas 220 miljoner euro enbart för att Niger ska klara sig, men tillstod också att biståndsgivare just nu kan ha skrala resurser efter jordbävningskatastrofen i Haiti.
Undernäring och matbrist har varit ett ständigt problem i Sahelregionen, en halvtorr zon som löper längs Saharaöknens södra rand.
Om dessa länder ska kunna bli kvitt de återkommande svälthoten måste de fullt ut utnyttja marken i de odlingsbara områden som finns och rationalisera jordbruket. I de torra länderna just söder om Sahara är villkoren för odling förvisso tuffa.
– Jag tror nog de kan satsa en del på jordbruk ändå, långsiktigt måste man satsa på forskning och få fram grödor som passar i torrare klimat, menar Inge Gerremo, expert på jordbruk och bistånd.
Afrikas jordbruk har negligerats sedan 1970-talet. Det beror på såväl förvriden världsmarknad som förändrade prioriteringar. En hektar afrikansk åkermark har bara hälften så hög avkastning som genomsnittet i utvecklingsländerna.
Inge Gerremo är aktuell med en ny rapport för svenska FAO-kommittén om Afrikas möjligheter till tryggad livsmedelsförsörjning. Den presenteras på måndag. Där berättar Gerremo bland annat om tre afrikanska länder som på olika sätt lyckats vända kräftgången i jordbruksproduktionen: Ghana, Malawi och Zambia.
– De har haft andra förutsättningar, som inte finns i Sahelområdet, förklarar Inge Gerremo.
Ghana har exempelvis exportgrödor, som kakao, som givit goda inkomster.
Det är just detta, att till syvende och sist betrakta jordbruket som en del av näringslivet, som kan lyfta många av de afrikanska länderna ur hungern.
– Jordbruk kan inte bara uppfattas som ett sätt att få människor att överleva på landsbygden. Att få i gång jordbruket måste handla om att få till något slags affärsverksamhet.
Men att tänka så är inte alltid självklart i biståndskretsar, enligt Inge Gerremo.
Följande är några av de viktigaste förändringar som måste till för att få i gång Afrikas matproduktion, enligt Inge Gerremo:
• Bättre handelsvillkor. Det innebär bättre betalt för Afrikas jordbruksprodukter och lägre skydd av de rika ländernas jordbruksproduktion.
• Stärkt rättsstat och demokrati. De afrikanska ledarna måste också lyfta fram jordbruket mer.
• Modernisering. Biotekniken är en viktig faktor för utveckling.
– Vi i de rika länderna unnar inte riktigt våra afrikanska kollegor att kunna dra fördelar av den nya tekniken, säger Inge Gerremo.