Hammarskjöld var den 17 september 1961 på väg till Ndola i det dåvarande Nordrhodesia i ett sista desperat försök att få utbrytarregionen Katangas president Moise Tshombe till förhandlingsbordet under Kongokrisen. Hammarskjölds nattliga flygning runt hela Kongo var ett försök att ändra historiens gång.
Även Lech Kaczynski var på väg på en historisk mission för att som polsk president hedra sitt lands officerare som mördades av Stalin i Katyn utanför Smolensk 1940.
Dag Hammarskjölds DC 6:a ”Albertina” från det svenska charterbolaget Transair skulle vid midnatt landa på Ndolas lilla flygplats där Tshombe väntade. Planet passerade över flygplatsen och skulle bara göra en sväng ut för att sedan landa.
Men Transairplanet kom aldrig fram. I den svarta natten slog planet i träden och kraschade mot marken några kilometer från banan. Tre mycket erfarna svenska piloter flög ner i marken på väg mot en normal landning.
Fenomenet har kallats ”CFIT” på pilotspråk – kontrollerad flygning ner i marken på grund av en villa mellan ljus och mörker eller att besättningen har distraherats och missat att övervaka höjden.
På den tiden fanns inget instrumentlandningssystem ILS eller cockpitvarning till piloten om att man kommit för nära marken. Bara en enkel flygfyr som inte gav mycket vägledning.
På den ryska flygbasen i Smolensk fanns, enligt ryska medier, inte heller någon ILS. I den täta dimman, fullt i klass med den svarta afrikanska natten, hade de polska flygvapenpiloterna bara banljusen och kanske en ensam flygfyr att lita på. Det är oklart om cockpitvarningssystemet för markvarning ombord fungerade.
De ska dock ha blivit informerade av flygledningen om att de ”låg under glidbanan” – alltså var nere på för låg höjd på väg mot banan. Planet slog i träden och kraschade någon kilometer från banan.
Den tekniska undersökningen av Hammarskjölds DC 6:a visade att samtliga tre höjdmätare fungerade som de skulle. Den ryska undersökningskommissionen har preliminärt rapporterat att man inte hittat några tekniska fel på den polske presidentens TU-154, som är ett ovanligt robust plan som ryska modeller plägar vara.
– Detta måste vara ett av de klaraste fallen av CFIT-haveri, säger Hans Kjäll, flygsäkerhetsanalytiker som tidigare arbetat på Luftfartsverket, till DN.
Det hade funnits en möjlighet att bringa klarhet i vad som hände med Hammarskjölds plan. Hans livvakt Harry Julien överlevde själva kraschen, men dog några dagar senare efter att ha legat i den heta solen i timmar medan efterspaningarna pågick. Hans berättelse om olyckan var osammanhängande, men han försökte förklara att Hammarskjöld i ett läge strax före kraschen hade ropat ”go back” – ungefär ”återvänd” vilket har tolkats som att generalsekreteraren ville avbryta landningen av något skäl.
Det kan på samma sätt finnas en möjlighet att få reda på vad som hände minuterna före landning i Smolensk för en vecka sedan. Numera finns ett system i alla trafikplan där samtalen och radiokommunikationen i cockpit spelas in av en av planets orangea lådor. Det fanns inte på Hammarskjölds tid, men kommer sannolikt att ge en lösning på varför de polska piloterna i tät dimma utan tekniska hjälpmedel fortsatte ned mot banan.
Kraschen i Ndola har debatterats i snart 50 år. Många rimliga frågor har ställts om nedskjutning och sabotage, men också lösa teorier om att Hammarskjöld velat begå självmord.
Konspirationsteorierna om den ryske premiärministern Putins inblandning i kraschen i Smolensk har redan dykt upp. Historien upprepar sig.