På Befrielsetorget i Kairo tågade på måndagen några hundra poliser för att visa solidaritet med den folkliga revolten, rapporterar Reuters. Polismakten har mött avsky för sitt våld mot demonstranterna i början av upproret. ”Vi och folket är ett”, skanderade poliserna nu, viftande med egyptiska flaggor.
Annars fanns få spår av att tiotusentals människor gjort uppror på torget under 18 dagar. De mest uthålliga demonstranterna hade körts bort av soldater och militärpolis, och trafiken flyter nu strid som före revolten.
Det militärråd som tar över styret av Egypten under fältmarskalken Muhammed Tantawi ska bara ha makten tills fria val har hållits och ett representativt parlament och en legitim regering kan ta över.
Enligt uppgifter från två av dem som inledde upproret, den regionala Googlechefen Wael Ghonim och bloggaren Amr Salamahey, lovar nu militärrådet att en särskild panel ska skriva om grundlagen inom tio dagar, och därefter ska den nya författningen bli föremål för en folkomröstning inom två månader.
Parlamentet som militärrådet genom en kommuniké på söndagseftermiddagen upplöste har i praktiken fungerat som ett transportkompani för att befästa de beslut Mubaraks maktparti NDP fattat. Partiet säkrade sin dominans senast i november genom riggade val.
Konstitutionen har också varit utformad för att garantera att NDP och Mubarak aldrig ska förlora makten.
Söndagens kommuniké ger ett kluvet intryck: å ena sidan innehåller den storslagna demokratiska visioner, som tagna från Thomas Jeffersons amerikanska författning. Å andra sidan ser den ut som ett klassiskt militärt maktövertagande.
Där står att människans frihet, rättsstaten, tron på jämlikhet, en pluralistisk demokrati, social rättvisa och utraderandet av korruption utgör de legitima grunderna för varje styresskick.
Samtidigt framgår det att de väpnade styrkornas högsta råd ska styra med dekret som inte går att överklaga. Den 75-årige Muhammed Tantawi, som stått Hosni Mubarak nära och varit hans försvarsminister, ska under övergångsperioden fungera som landets statsöverhuvud och sköta kontakterna med utlandet.
För en oinvigd kan det tyckas svårbegripligt att detta militärråd så tydligt har oppositionens stöd. Förklaringen är militärens vägran att angripa folket under hela den 18 dagar långa revolutionen. Många officerare, som i regel kommer från samma medelklass som revoltens talespersoner, uttalade aktivt sitt stöd för upproret. Det är säkerhetspolisens folk, inte militären, som stått för repressionen under Mubaraks regim.
Den forna ärkefienden Israel har varit oroligt för att omvälvningen i Egypten ska hota det 32 år gamla fredsavtalet mellan länderna, en hörnsten för säkerheten i regionen. Men Tantawis råd har försäkrat att alla internationella avtal ska bestå.
Något som inte stod i söndagens kommuniké men som varit ett huvudkrav från proteströrelsen var att det undantagstillstånd som rått i 30 år upphävts. Två andra krav som behöver tillmötesgås snarast om inte demokratiseringsprocessen ska tappa fart är att alla politiska fångar ska släppas och att politiska partier ska tillåtas.
Kritiska röster har också höjts mot att den regering Hosni Mubarak hann tillsätta innan han lämnade sin post sitter kvar under premiärminister Ahmed Shafiq. Men den ska mest fungera som en expeditionsministär – det militära rådet under Muhammed Tantawi har tagit över presidentbefogenheterna, och regeringen lyder rådets order.