Kenya och Zimbabwe. Det är två länder som är korrespondent, Anna Koblancks, arbetsområden till vardags. Länderna har präglats av våld och konflikter.
Efter presidentvalet i Kenya utbröt oroligheter i stora delar av landet.
Det som från början såg ut som en konflikt mellan oppositionen och regeringen utvecklades till våldsamheter mellan olika folkgrupper i landet. Anna Koblanck fick frågor om varför Kenya-bevakningen var så omfattnade, jämfört med den bevakningen av de liknande oroligheter i Etiopien 2005.
- Jag var i Etiopien men det har skrivits mer om Kenya, jag tror det beror på att det är ett populärt turistland och det finns tydliga relationer, kanske är det också ett egenintresse, sade Anna Koblanck.
Under de senaste dagarna har läsare mejlat frågor till korrespondenterna. Malin från Umeå undrade vad som händer i Kenya nu.
- Man kommer att skriva om konstitutionen så att presidenten inte har all makt. Det är viktigt att man får en balans mellan presidenten och parlamentet. En annan fråga är omfördelningen av jordägandet vilket inte kommer att bli lätt, sade Koblanck.
Under Afrikatimmen under Utrikesdagen handlade mycket om Zimbabwe och konflikten mellan president Mugabe och oppositionsledaren Tsvangirai. Så sent som i veckan förbjöd polisen oppositionen att hålla möten.
Tsvangirai har också sagt att 66 av oppositionens ledare har mördats. Trots våldet har inte trycket från grannländernas ledare ökat på Mugabe.
- Sydafrikas Mbeki har ägnat sig åt tyst diplomati men de förhandlingarna har inte gått särskilt bra. Mbeki var i Zimbabwe för tre veckor sedan och då sa han att det inte existerar någon kris. Hans uttalande har mött mycket kritik, sade Anna Koblanck.
Varför ledarna i regionen, med Sydafrika i spetsen, inte sätter hårdare press på Mugabe återkom flera åhörare till.
- De är oroliga för vad som ska hända efter Mugabe, att militären ska ta över eller att Tsvangirai inte är mycket bättre än Mugabe, sade Koblanck.
Slutligen undrade en åhörare om varför det aldrig rapporteras om något positivt från Afrika.
- Det finns mycket positivt att berätta men på nyhetsplats tar vi upp det som inte står rätt till och då blir det ofta negativa händelser. Särskilt på det ekonomiska området och inom kulturen finns det positiva saker att berätta men utrymmet är begränsat i tidningen, sade Koblanck.