Ekonomer tror att Portugal drabbas hårt av spridningseffekterna från en grekisk betalningsinställelse.
Den portugisiska regeringen har till skillnad från Grekland ansträngt sig att uppfylla villkoren för att få del av räddningspaket från IMF och EU.
De kärvande samtalen om ytterligare grekiska budgetåtstramningar flyttar i slutet av veckan till Washington, USA, där Internationella valutafonden (IMF) — som står för en tredjedel av fjolårets stödpaket till Grekland — har halvårsmöte tillsammans med Världsbanken.
Till mötet kommer bland annat Greklands finansminister Evangelos Venizelos, skriver Greklands finansdepartement i ett pressmeddelande.
Enligt departementet har samtalen mellan Grekland och den så kallade trojkan — EU, ECB och IMF — hittills varit framgångsrika och tillfredsställande. Siktet är nu inställt på att. efter en ny runda möten med trojkans chefsinspektörer i Aten i början av nästa vecka, lägga fram budgetförslag för 2011 och 2012 jämte en uppdaterad långsiktig krishanteringsplan.
Greklands regering väntas efter ett sammanträde på onsdagen redogöra mer detaljer från samtalen med trojkan.
I grekiska medier rapporteras om en rad nya krav som förts fram för att öppna för den sjätte utbetalningen av nödlån till Grekland sedan maj 2010. Låneutbetalningen på 8 miljarder euro måste göras inom ett par veckor om inte Grekland ska tvingas ställa in utbetalningar av löner och pensioner.
Enligt tidningen Kathimerinis källor kan det sluta med att 25.000 offentliganställda förlorar jobbet, medan ytterligare 70.000 permitteras med reducerad lön.
För de offentliganställda som får jobba kvar diskuteras dessutom drastiska lönesänkningar på upp till 50 procent. Därtill föreslås ett tak för pensioner på 1.700 euro per månad.
Ett förslag om att sänka taket för skattefria inkomster från dagens 8.000 euro till 4.000 euro har också förts fram.
Sammantaget beräknas åtgärderna ge 1 miljard euro i besparingar i år och ytterligare 6,5 miljarder 2012.
Grekland väntas delvis lamslås på torsdagen av en 24-timmarsstrejk bland anställda inom kollektivtrafiken som slår ut Atens tunnelbana, bussar, spårvagnar, pendeltåg och reguljär järnvägstrafik.
Taxiförarna, som tidigare deltagit i protestaktioner mot åstramningspolitiken, kommer inte att delta i strejken.
Finlands finansminister Jutta Urpilainen räknar med att Finlands parlament nästa vecka godkänner ett förslag om att stärka eurozonens stödfond EFSF med mer pengar och ett utvidgat mandat.
Däremot hade hon på en pressträff på onsdagen inga nya besked att ge om den finska regeringens krav på säkerheter för att inom ramen för ett andra stödpaket låna ut mer pengar till Grekland.
– Förra veckan fattade eurogruppen beslut om två principer. Säkerheterna måste vara tillgängliga för alla långivare och säkerheterna kommer att ges mot villkor, sade hon kort.
Hon ville inte spekulera i hur villkoren skulle kunna utformas eller vilken typ av säkerhet som kan bli aktuell.
I medier har det bland annat spekulerats i att Finland och andra långivare som kräver säkerheter måste acceptera lägre ränta på sina lån till Aten än andra långivare.
Den grekisk statskassan är snart tom, men ur finansminister Anders Borg synvinkel är det av yttersta vikt att Greklands regering får ordning på sin krispolitik innan mer lån betalas ut.
– Det är väldigt viktigt att grekerna nu genomför en 100-procentig, eller 110-procentig, implementering. Om de kan överträffa förväntningarna när det gäller genomförandet skulle det skapa en positiv spiral, säger Borg till TT i samband med ett möte arrangerat av Nationalekonomiska föreningen på onsdagen.
– Att gå vidare med paketen om vi inte har implementering skulle undergräva förtroendet för hela paketet.
Mer offentliga nedskärningar i Grekland är nödvändigt tror Anders Borg, trots tre års allt djupare grekisk recession och kritik från många nationalekonomer.
Han tror kritiken bygger på resonemang som framförallt hörs bland amerikanska ekonomer.
– Jag kan inte köpa det där ekonomiska resonemanget. Det gäller för normala förhållanden och för normala länder, men i akuta krislägen stämmer det helt enkelt inte, säger han.
Normalt kan man enligt Borg stimulera utan att det påverkar hushållens förtroende, räntor och näringslivets vilja att ha pengar i landet.
– Men de flesta av de sambanden vänds upp och ned när det kommer till små och utsatta ekonomier i väldigt grundläggande förtroendekriser. Det bästa de grekiska politikerna kan göra för att få grekerna att börja konsumera igen är att visa att det finns en uthållig plan för offentliga finanser, som är på riktigt, säger han.