Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Oskyldigas bankdata överförs till USA

Oskyldiga personers bankkuppgifter kommer även i fortsättningen att överföras i stor skala till USA i jakten på terrorister. Trots det beskriver EU-kommissionär Cecilia Malmström förhandlingarna om Swiftavtalet som framgångsrika. I dag torsdag diskuterar hon frågan med EU-parlamentet.

EU-parlamentet underkände i februari det tillfälliga Swiftavtalet (bakgrund) och begärde nya förhandlingar med USA för att stärka dataskyddet för medborgarna. Kritik riktades särskilt mot att amerikanerna har fått tillgång till mycket stora mängder data (bulkdata) utan att behöva presentera konkreta brottsmisstankar mot utpekade personer. Rättsvidrigt, ansåg kritikerna.

”Detta strider mot uppgiftsskyddslagstiftningens grundläggande principer”, slog den nederländska politikern Jeanine Hennis-Plasschaert fast i sin rapport till EU-parlamentet.

Kravet på att stoppa massöverföringarna upprepades av parlamentet i en resolution i maj.

Någon förändring i denna sak är dock inte att vänta även om det blir ett nytt Swiftavtal. En diplomatiska källa i Bryssel säger till DN.se att en begränsning av dataöverföringen till att endast innefatta misstänkta personer vore ”fullständigt omöjlig för USA att acceptera”.

Möjligheten att kunna göra sökningar i stora datamängder är i själva verket grunden för USA:s kartläggning av terroristernas finanser (kallat Terrorist Financing Tracking Programme, TFTP). EU-kommissionären Cecilia Malmström bekräftar att det inte varit någon framkomlig väg i förhandlingarna att försöka begränsa datamängderna.

Det betyder inte att alla bankuppgifter om alla européer hamnar hos amerikanska myndigheter. För det första gäller det bara transaktioner mellan olika banker. För det andra begränsas överföringarna till vissa typer av transaktioner samt till eller från vissa länder. Urvalet görs utifrån den hotbild amerikanerna ser för tillfället.

Däremot är inte uppgifterna anonyma när de överförs till USA, vilket har hävdats. Personuppgifter följer med. Dock måste polisiära myndigheter, exempelvis FBI, specificera sina misstankar innan man gör sökningar i databasen.

Cecilia Malmström beskriver trots bakslagen förhandlingarna om ett nytt Swiftavtal som lyckade.

”Vi har gjort klara framsteg i förhandlingarna, amerikanerna har gjort flera viktiga eftergifter för att förstärka dataskyddet och öka möjligheten för medborgare att få upprättelse om systemet skulle missbrukas”, skriver hon på sin blogg.

Närmare detaljer har kommissionen avböjt att lämna till DN.se, med hänvisning till att förhandlingarna ännu pågår. Dock är det känt att kommissionens förhandlingsmandat inkluderar att en särskild EU-instans ska godkänna dataöverföringarna.

Enligt uppgifter till DN.se vill kommissionen att EU-polismyndigheten Europol får det uppdraget.

- Det vore en svajig lösning att låta polisen bevaka medborgarnas dataskydd. Dessutom är det troligen olagligt. Frågan skulle i så fall säkert att dras inför EU-domstolen och fällas där, säger en diplomatisk källa i Bryssel till DN.se.

Till bakgrunden hör att EU inte har något eget fungerande system motsvarande amerikanernas TFTP. Kommissionen har dock sagt att man ska utreda möjligheten att skapa något liknande.

Cecilia Malmström kommer i dag torsdag till EU-parlamentets utskott för medborgerliga rättigheter för att redovisa läget i Swiftförhandlingarna.

Bakgrund

Swiftavtalet handlar om hur USA ska få tillgång till uppgifter om transaktioner till och från banker inom EU. Syftet är att öka möjligheterna att spåra, stoppa och beivra terroristbrott.

Swift är ett medlemsägt företag som sköter tekniken bakom internationella transaktioner åt tusentals banker. Företaget har sitt säte i Belgien och en filial i USA. Namnet står för Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication. Det är ur Swifts databas som uppgifterna hämtas – därav avtalets namn.

Efter 11 september-attacken 2001 tvingade den amerikanska regeringen genom lagstiftning Swift i USA att lämna ut uppgifter som ansågs användbara i jakten på terrorister. Det berörde även europeiska bankkunder. Kartläggningen skedde inledningsvis i hemlighet.

Sedermera ändrade Swift sitt datasystem så att uppgifter om europeiska transaktioner inte längre fanns tillgängliga på bolagets servrar i USA. Amerikanerna blev då tvungna att vända sig till Europa för att få samma tillgång till data.

Uppgifterna från Swift används inom ett amerikanskt system kallat TFTP (Terrorist financing tracking programme). Enligt EU-kommissionen har det bidragit till framgångsrika insatser mot terrorister både i Bombay 2008 och på Heathrowflygplatsen 2006.

EU:s ministerråd godkände i höstas ett tillfälligt avtal med USA, med sikte på att ett långsiktigt avtal skulle förhandlas fram tillsammans parlamentet hösten 2010. Det tillfälliga avtalet stoppades dock av EU-parlamentet.