När klimattoppmötet i Köpenhamn närmar sig och Kina går nya vägar för att skaffa energi är det ändå till kolet – det billiga kolet som bryts av den billiga arbetskraften – som landet fortsätter att lita för att elda på den ekonomiska utvecklingen. Utan kolet och de sju miljoner gruvarbetarna skulle Kina stanna.

Samtidigt som ledningen i Peking beslutar om nya vindkraftverk, solenergiprojekt, vattenkraft och kärnkraft i ökande takt öppnas minst ett nytt kolkraftverk i veckan. Kolet väntas fortsätta stå för runt 70 procent av nationens energi under de närmaste tio åren.

”Du har bara ett liv”, lyder en slogan som används av ägarna till kolgruvan i Hegang i provinsen Heilongjiang, där explosionen ägde rum.

Xinxing är en kolgruva som står under statligt ägande och som därmed anses säkrare än andra gruvor. Enligt beräkningar drivs uppemot tre fjärdedelar av Kinas 15.000 kolgruvor illegalt och med ökänt bristfällig säkerhet. Men även i statliga gruvor finns starka vinstintressen. Störst är risken för olyckor under vintern när det är svårare att bedöma strömmarna av explosiv gas.

Nästan alla gruvolyckor i Kina som orsakat mer än 100 döda har efter 2002 ägt rum mellan oktober och februari. 21 av de 24 gruvolyckor som krävt mer än 100 dödsoffer i Kina sedan 1949 har, enligt tidningen China Daily, berott på explosioner.

På papperet ser allt bra ut. Säkerhetsföreskrifterna är noggrant utformade. Larmanordningar sägs finnas för att upptäcka gas. Evakuering uppges tränas regelbundet.
Problemet är att reglerna inte efterlevs. När vintern kommer ökar inte bara risken för explosiv gas, det gör även efterfrågan på kol och därmed priset.

Insikten har vuxit fram hos arbets­skyddsmyndigheter i Kina om att så länge det finns stora pengar att tjäna på kol, så länge kommer det också att tummas på säkerheten. Kampanjer pågår för att slå ihop små, privata gruvor med större och förmå gruvorna att följa säkerhetsreglerna.

Men kampen är svår. Fyndigheterna är enorma och kostnaderna låga. Kolet gör sina ägare rikare än de flesta andra i Kina och vinsterna investeras i lyxhus i Peking, Shanghai och andra storstäder, i lyxbilar och i en livsstil som är fjärran gruvarbetarnas. Kolet är Kinas rikedom och förbannelse. Kraftbolagen tjänar mer pengar på kol än om de går över till andra energislag. Priset på kol är för lågt och motsvarar inte de allvarliga skador den har på miljön, hävdar miljöorganisationer, som argumenterar för en skatt på kolet.

Kina står i dag för en femtedel av världens koldioxidutsläpp (sex miljarder ton). Om inget drastiskt görs har utsläppen minst fördubblats inom tjugo år, beräknar Chinese Academy of Sciences, Kinas ledande naturvetenskapliga forskningsinstitut.

Sörjande anhöriga samlades på måndagen utanför Xinxinggruvans kontor i Hegang och krävde svar från ansvariga chefer. Deras män, pappor och bröder arbetade i en statlig gruva som skulle vara säker. 420 gruvarbetare lyckades sätta sig i säkerhet. De över hundra omkomna blir siffror i en dyster statistik, som i fjol omfattade 3 200 gruvarbetare i Kina.

Därmed blev olyckan en ny påminnelse om att arbete i kinesiska kolgruvor, trots vissa förbättringar, fortsätter att vara ett av världens farligaste yrken.