Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Över 70 personer dog när FBI stormade Waco

Över 70 personer dog den 19 april 1993 när den religiösa gruppen Davidianernas högkvarter i Waco, Texas, brann ner, efter att FBI i 51 dagars belägrat komplexet. Kvar fanns motstridiga historier om hur branden uppstått och vems skulden var.

Den 19 april 1993 slår lågor upp från en stor tvåvåningsbyggnad i Waco, Texas, framför direktsändande medier. I 51 dagar har komplexet, som bebos av ett hundratal personer från den religiösa gruppen Davidianerna, belägrats av den federala polisen FBI som stormat komplexet efter misstankar om att gruppen tillverkar och förvarar en stor mängd vapen på området. Fyra FBI-agenter och minst två sektmedlemmar dödas vid skottlossningen som uppstår när först FBI stormar anläggningen.

Därefter har förhandlingar pågått i 51 dagar mellan davidianerna, framför allt deras ledare David Koresh, och FBI för att evakuera komplexet.

Bara timmar innan branden har FBI vid en pressträff med reportrar på plats berättat att man inte planerar att förstöra byggnaden. I stället använder man pansarvagnar för att skapa öppningar för att kunna avfyra tårgas in i byggnaden och således få sektmedlemmarna att lämna byggnaden. Men efter att tårgasen avfyrats, börjar komplexet brinna, och blir snabbt övertänt.

– Det här var absolut inte FBI:s mening, säger en skärrad CNN-reporter i livesändning utanför det brinnande komplexet.

När lågorna släckts hittas över 70 personer, varav 25 av dem barn, döda. En av de döda är David Koresh, gruppens ledare, som har skjutits i huvudet.

Foto: REX – David Koresh gav order om att begå självmord, och alla följde hans order, säger Bob A. Ricks, specialagent på FBI på en presskonferens i mars 1993.

Men vem som bär skulden för branden som tar över 70 liv blir omtvistat. Och flera motsägelsefulla hållningar har genom åren funnits gällande om FBI bar skulden, eller om det faktiskt var David Koresh som bad sina följare begå självmord.

I ett av de sista samtalen med de förhandlare som försöker förmå gruppens ledare David Koresh att lämna komplexet svarar Koresh på frågan om han kommer att komma ut frivilligt:

– Jag ger dig ett enkelt svar. Ja. Ja. Ja. Ja, jag har aldrig tänkt dö här inne.

----

Ledaren. David Koresh föds som Vernon Wayne Howell i Houston 1959 och kommer till Davidianernas högkvarter Mount Carmel i Waco när han är tjugotvå år gammal. Sekten, som är en utbrytargrupp ur Sjundedagsadventisterna har då redan funnits i Waco sedan 50-talet.

The New Yorker beskriver senare Koresh som en tunn, långhårig och mild person med en förkärlek för motorer och vapen. Många människor ansluter sig till Davidianerna. En överlevare ska senare berätta hur Koresh hanterat de ofta förvirrade nykomlingarna, som inte tar lika allvarligt på bibelstudierna som han själv.

– Ni ska komma hit för att lära er, det var därför ni kom. Om ni vill göra andra saker kan ni lämna nu och gå ut och ha roligt... men om ni är här för att studera måste ni prioritera, berättar Clive Doyle, en av överlevarna, i en bok om gruppen.

När David Koresh kommer till komplexet leds Davidianernas Waco-gren av paret Roden som grundat gruppen 1955. Under en period efter att Benjamin Roden dött har Koresh en relation med gruppens då enda ledare Lois Roden. Han försöker senare ta över ledarskapet från henne. När detta försök misslyckas tar Koresh med sig en grupp davidianer bort från komplexet, men de kommer senare tillbaka efter Lois Rodens död, för att försöka få ledarskapet i stället för hennes son.

En eldstrid utbryter mellan David Koreshs tungt beväpnade anhängare och George Roden som beväpnat sig med ett automatvapen. George Roden flyr från komplexet med skador i bröstet och armen. Skottlossningen leder till en rättegång mot Koresh och hans anhängare för mordförsök. Hans anhängare anses dock oskyldiga, och åtalet mot David Koresh läggs ner av domaren.

Efter att George Roden flytt tar David Koresh över ledarskapet över den religiösa gruppen. Han kallar sig för ”Guds lamm”, något som vanligtvis syftar på Jesus, och menar att han därför är värdig att bryta Uppenbarelsebokens sju sigill. Koresh säger att han är en av Guds profeter.

– Jag är bara en sanningens budbärare. Jag är som en pappersmugg som Gud kommer skrynkla ihop och kasta när han är klar med, ska David Koresh en gång ha sagt enligt The New Yorker.

Mediauppgifter om David Koresh skriver under den här tiden att Koresh anser sig själv vara Messias och han kallas för ”syndiga Messias" i tidningarna. Men själv menar Koresh även senare i förhandlingar med FBI att han bara är Guds budbärare, och att han inte har kontroll över sina medlemmar – det har Gud.

David Koresh moderniserar Mount Carmel och får fler och fler av gruppens anhängare att bosätta sig där. Han byter bland annat ut de trästugor där gruppens medlemmar bott mot en tvåvåningsbyggnad.

Samtidigt finns misstankar om sexuella övergrepp mot barn, och att David Koresh tagit för vana att skaffa ”spirituella fruar”, vissa så unga som tolv år. Under Koreshs ledning börjar gruppen också samla på sig en ansenlig mängd vapen, och säljer bland annat vapen på traktens vapenutställningar. Det är också misstankarna om att de hanterar illegala vapen som kan komma att användas mot människor utanför anläggningen, och att de har börjat göra om skjutvapen till automatvapen som blir upptakten till att FBI den 28 februari 1993 stormar deras högkvarter.

----

Belägringen. Den 28 februari stormar 100 poliser från den federala alkohol-, tobaks-, vapen- och sprängämnespolisen, ATF, högkvarteret Mount Carmel för att genomsöka det efter olagliga vapen. Men stormningen går inte som man trott, trots att man i dagar tränat på situationen vid ett arméträningscenter.

Foto: REX

Senare ska det berättas att överraskningsmomentet uteblir. FBI har tipsat lokala nyhetsmedier om stormningen i förväg, och journalister är på plats en halvtimme innan polisen. Därför möts poliserna av skottlossning när de stormar Mount Carmel.

– Vi skulle gå in där, vi skulle sparka lite röv, sedan skulle vi lugnt gå ut därifrån och komma hem innan eftermiddagen. Det blev inte riktigt så, berättar specialagent Bill Buford vid en pressträff 20 år efter stormningen.

Fyra FBI-agenter och minst två davidianer dödas under den första dödliga konfrontationen. Det blir början på en 51 dagar lång belägring av Mount Carmel. FBI försöker under den tiden förhandla med Davidianerna, både genom deras ledare David Koresh och hans biträdande ledare Steve Schneider. Framför allt vill man få gruppen att överlämna de barn som finns i komplexet. Och i början tillåts flera barn lämna Mount Carmel, i utbyte mot bland annat mjölk till gruppen.

Samtidigt säger David Koresh, som själv skottskadats under den första konfrontationen, att resten av gruppen inte vill lämna komplexet, utan att man kommer att stanna där.

Förhandlarna pratar med gruppen på telefon i över 100 timmar under de 51 dagarna som belägringen pågår. FBI ger också gruppen videokameror, och flera av medlemmarna, som kommit från olika delar av världen för att ansluta sig till den religiösa gruppen, filmar sig själva under belägringen. De intervjuas av Steve Schneider om anledningarna till att de anslutit sig till sekten.

– Jag har alltid velat förstå Bibeln. Jag vill veta mer om de sju sigillen, och jag har mött någon som kan berätta om dem. Ingen kunde göra det, och nu har jag hittat det jag letade efter, säger en av den brittiska familjen Stevens döttrar, som senare dog i branden, i en av filmerna.

– Vi kommer klara oss, för Gud har kontroll, säger en annan man i en film.

Dick. J. Reavis som senare skrivit en bok om belägringen, berättar i den kontroversiella dokumentären ”Rules of engagement” att banden aldrig spelades upp för någon, då FBI var rädda att de skulle kunna ge sympati för gruppen och i synnerhet David Koresh.

Överlevande Davidianer och tv-bilder vittnar om hur FBI under belägringen använder psykologisk krigföring för att få människorna i komplexet att komma ut. Bland annat spelar man Nancy Sinatra-musik och predikningar av tibetanska munkar på hög volym. Man riktar även strålkastare mot komplexets fönster på nätterna.

– Budskapet är att vi är här och vi kommer inte lämna, och att vi utövar påtryckningar mot dem för att få den här saken utagerad, säger FBI:s specialagent Bob Ricks till New York Times i mars 1993.

Men trots förhandlingar och psykologiska påtryckningar tycker FBI inte att David Koresh och hans följare samarbetar i tillräckligt hög grad. Den 18 april godkänner USA:s justitieminister Janet Reno en tårgasattack mot komplexet. Och klockan sex på morgonen dagen därpå börjar pansarvagnar avfyra tårgas in i komplexet.

Foto: REX

Under tårgasattacken fortsätter davidianerna att vägra att utrymma byggnaden. Och klockan 11.40 samma dag utbryter en eller flera bränder i komplexet. Nio davidianer lyckas fly, men över 70 personer, varav 25 barn, dör i lågorna.

Uppgifterna om hur branden startade går isär. Medan FBI hävdar att David Koresh instruerade sina följare att starta branden, och därmed startade ett kollektivt självmord menar överlevande davidianer att elden startade på grund av de tårgasgranater som FBI avfyrade mot byggnaden.

----

Sexuella övergrepp. Redan innan belägringen av Waco finns misstankar från tidigare davidianer som lämnat rörelsen om att övergrepp har begåtts mot barnen i komplexet. Bland annat ska David Koresh ha tagit sig unga ”spirituella fruar” och tvingar gruppens barn att kalla sina föräldrar för ”hundar” eftersom bara han själv anser sig vara deras far.

Efter belägringen rapporterar Bruce Perry, chef över psykiatrin vid Texas barnsjukhus, efter att ha talat med 19 av de barn som tillåtits lämna komplexet, att de berättat om övergrepp. Han menar att de vittnat om att David Koresh har tagit fruar och att han haft sexuellt umgänge med minderåriga flickor. Perry menar också att barnen har berättat om fysiska bestraffningar för dåligt uppförande.

– Barnen hade svårt att vänja sig vid icke-fysisk discicplinering utanför komplexet, säger han till New York Times.

Samtidigt har barnet i teckningar skrivit ”Jag älskar David”, något som Perry menar beror på rädsla för deras tidigare ledare.

– Det är skräck. De har lärt sig att byta ut ordet ”rädsla” mot ”kärlek”, säger han.

Han menar också att barnen har haft kännedom om att tillvaron på Mount Carmel kan ta slut genom att de dör.

– Vi frågade ”vad tror ni kommer att hända?” och de svarade ”alla kommer dö”, eller ”vi kommer att spränga allihop”, säger Bruce Perry.

----

Utredningen. Belägringen av Mount Carmel Center i Waco som slutade med branden där över 70 personer dödades blev början på en stor utredning för att ta reda på om FBI på något sätt bar ansvaret för branden, och om man kunde ha gjort på något annat sätt för att förhindra den dödliga utgången av belägringen. Även justitieminister Janet Reno och Clinton-administrationen får stark kritik för hur man hanterat ärendet.

Bara månader efter belägringen avgår flera av FBI:s chefer efter kritik mot att man genomförde den första räden trots förhandsinformation om att davidianerna visste att FBI var på väg till komplexet.

En del av kritiken som riktas mot FBI handlar om att de hanterat förhandlingarna med David Koresh och hans följare fel, eftersom man utgått från att det rör sig om en gisslansituation. Flera experter på religiösa sekter menar att detta gjort att man missat att förstå situationen, och hur den skulle kunna urarta – då man tagit för givet att följarna vill lämna komplexet.

– Premisserna för en gisslanförhandling är att det finns något att förhandla om. Här fanns det ingenting att förhandla, alla skulle gripas om de lämnade - och ingen skulle hanteras som gisslan, säger Dr. Richard Ofshe, sociolog vid Berkeleyuniversitetet i Kalifornien, till New York Times efter belägringen.

Flera motstridiga uppgifter kommer också från FBI. De hävdar att inga skott avfyrats efter den första eldstriden med Davidianerna. Men senare visar enligt en tidigare FBI-expert värmebilder från den sista tårgasattacken att skott visst avfyrats mot komplexet under belägringens sista ödesdigra dag.

– Min slutsats är att FBI sköt den dagen. Den slutsatsen drar jag genom videoklipp av marknivån från flera olika vinklar och värmefilmer från luften. Skott på marken är där, utan tvekan, säger Carlos Ghigliotti, expert på värmebilder i en intervju.

1999 tillsätter justitieminister Janet Reno en oberoende utredning efter att det framkommit information om att FBI, trots att de tillstått att inga brandfarliga tårgasgranater avfyrats mot komplexet, visst avfyrat granater som skulle kunna antändas och orsaka elden som tagit över 70 personers liv. Utredningen ska både ta reda på om FBI faktiskt sköt mot davidianerna under belägringen, om man använde sig av antändliga tårgasgranater och om det har skett en mörkläggning av deras ageranden.

När utredningen är klar menar senator John C. Danforth, som lett utredningen, att ingenting pekar på att FBI skjutit mot komplexet, förutom under den initiala stormningen.

– Det var viktigt att svara på de här mörka frågorna för USA:s befolkning. Jag ger er de här slutsaterna med 100 procents säkerhet. Ansvaret för tragedin ligger helt klart på davidianerna och deras ledare, David Koresh, säger John C. Danforth vid en presskonferens år 2000.

Samtidigt menar han att flera FBI-tjänstemän underlåtit att berätta om att man använde potentiellt antändliga tårgasgranater under den sista dagen av belägringen.

----

Konsekvenserna. FBI:s sammandrabbningar med beväpnade grupper på 90-talet fick stora konsekvenser för myndighetens trovärdighet. Framför allt högerextrema grupper använde enligt flera experter händelserna för att skapa misstro mot den federala polisen. Konsekvenserna har blivit att FBI i dag har intagit en helt annan hållning vid liknande incidenter.

När en beväpnad milis ockuperade ett naturreservat i Oregon i början av 2016 hade FBI en annan strategi än under 90-talet. I stället för att möta milismännen med vapen gjorde man nu allt för att stoppa väpnad konfrontation.

– ”Less is better” i det här fallet. Låt dem prata. De ansvariga på marken bör ha väldigt tät dialog med gruppens ledare, person till person. Förr eller senare kommer fruarna bli trötta på att se sina män hålla på där ute, eller så kommer de behöva cigaretter. Det kommer sluta väl, sade Danny Coulson, en av de Waco-förhandlare som kallades in under ockupationen i Oregon, till The Guardian.

I stället för de starka påtryckningarna man utövade vid Waco blev strategin här att stänga av gruppens elförsörjning och vänta på att de skulle få slut på bränsle från sina egna generatorer.

– Det vi ser är definitivt relaterat till de läxor man lärde sig vid Ruby Ridge och Waco och andra belägringar efter det. Från ett brottsbekämpande perspektiv finns risken, om man försöker använda våld för att lösa situationen, att någon eller några av extremisterna dödas och blir till martyrer. Då kan det sluta med fler våldsamma hämndaktioner än den ursprungliga incidenten skulle ha orsakat, sade Mark Pitcavage, chef för den amerikanska organisationen Anti-Defamation Leagues center mot extremism till The Guardian i början av 2016.

Bilder i text: REX

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.