Det är i den medicinska tidningen The Lancet som forskare i en serie rapporter redogör för vad de kallar en global överviktspandemi. Enligt deras prognoser kommer exempelvis antalet överviktiga personer i Storbritannien, Europas mest överviktiga land, att bli 11 miljoner fler år 2030, en 73-procentig ökning.

Rapporterna presenteras inför ett FN-möte om icke smittsamma sjukdomar i september. Mötet väntas peka ut bekämpningen av just övervikt som världens största utmaning. I överviktens spår följer sjukdomar som cancer, diabetes och hjärtsjukdomar. Alla länder är drabbade utom de allra fattigaste.

En av rapporternas slutsatser är att problemen har varit kända i många år, men att politiker blundat för problemen av olika skäl. Det kan handla om att man inte vill riskera att uppfattas som för överbeskyddande, men också om att livsmedelsindustrin är för ekonomiskt stark och drar in mycket pengar till statskassorna.

I studien har forskarna tittat närmare på 20 åtgärder och konstaterar att åtta av dem skulle vara både kostnadsbesparande och hälsoförbättrande. Exempelvis tilläggsskatter på vissa livsmedel, begränsad reklam riktad mot barn eller satsningar på bättre skolmat.

– En skatt på en cent per ounce på sötade drycker skulle dra in 1,5 miljarder dollar per år i Kalifornien, sänka överviktssiffrorna, minska antalet sjukdomsfall och reducera vårdkostnader. Så varför gör man inte det? Det kan bero på att det finns en 50-miljarderdollarindustri att förhålla sig till, säger Harvard school of public healths professor Steven Gortmaker till Independent.