Gårdagens ovanligt kraftiga jordskalv orsakade en tsunami som skördat många människors liv. Hur och var uppstår sådana flodvågor? Är efterskalven farliga och funkar larmsystemen? DN.se frågade Reynir Böðvarsson, seismolog vid Uppsala universitet.
Hur förhåller sig den här tsunamin till den på annandagen 2004?
- Själva skalvet var ungefär femtio gånger större än det som nu inträffade i närheten av Samoa. Sedan är det så att även om öarna nu drabbas hårt så kan det inte jämföras med Acehprovinsen som har oerhört många fler människor, säger Reynir Böðvarsson.
Men det är inte bara skalvets magnitud som avgör?
- Nej, bland annat spelar det roll hur kusterna ser ut. Är det låglänt kan vågorna nå långt in i landet. Också vattenförhållandena är avgörande. Inte temperaturen eller strömmarna, men däremot djupet avgör hur stora vattenmängder som involveras.
Reynir Böðvarsson påpekar att skalvets riktning spelar en viktig roll i det sammanhanget. Alltså om den så kallade vertikalkomponenten är stor, vattnet djupt och magnituden hög så blir vattenmängden och tsunamivågens energi större.
Var på jorden är tsunamirisken störst?
- På de ställen där en tektonisk platta går under en annan. Det gäller i stort sett hela Stilla havet och förstås Indiska oceanen längs Sumatra ner förbi Jakarta och så vidare.
Men Atlanten är väl inte helt fredad?
- Nej, men sannolikheten för tsunami där är betydligt mycket mindre. Anledningen till det är att vid jordplattgränsen i Atlanten går plattorna inte under varandra, utan från varandra. Visserligen blir det vertikala rörelser även i de atlantiska skalven, men de är för små för att generera tsunami.
Som exempel på atlantiska skalv med efterföljande tsunami nämner Reynir Böðvarsson det kraftiga och förödande Lissabonskalvet 1755. Annars säger han att Medelhavet är en plats där tsunami inträffat historiskt flera gånger. Senast och kändast är den som drabbade italienska Messina 1908.
Hur ser riskerna för efterskalv ut i Samoa?
- Massor av efterskalv har redan inträffat och kommer att inträffa, men det mest sannolika är att de är så pass små att de inte är farliga, säger Reynir Böðvarsson.
Hur fungerar larmsystemen?
- Just för Stilla havet har de ju funnits sedan slutet av 1940-talet och man kan man säga att de fungerar bra när själva skalvet inte är för nära. Centrum ligger på Hawaii, men bojar finns spridda överallt. Först mäts jordbävningen internationellt, och där är till och med våra stationer i Sverige involverade. När man har skalvets storlek kan tsunamirisken bedömas och en varning utfärdas.
- När det gäller Samoa är skalven väldigt nära. Generellt kan man säga om den platsen att känner man av ett rejält skalv så ska man snabbt bege sig upp så högt som möjligt över havet. Det kan handla om kanske tio minuter.